Lady Dahmer / Postpatriarkatet -

Tack för allt stöd! Och tack för att ni delar med er. Tror det är bra för fler än jag att läsa. Man känner sig lätt ensam och konstig. Nu har jag iallafall lämnat barna vid skolbussen. Nu blir det lugn och ro till klockan 16. Jag tänkte passa på att sova lite. Det är typ det man gör första halvåret. Sover när bebis sover och försöker hålla ihop resten av tiden. Egentligen sjukt att lämna bort sina små barn så många timmar per dag. Det tycker jag ärligt talat. Det blir ju extra mycket tid som går åt till bussresor och frukosten på skolan också, ocj hämtar jag tidigare på fritids så kommer de inte in i leken (och tro mig, de blir skitförbannade om jag kommer mitt i) och den är ju också viktig. Men jag tror barn behöver vara med sin familj också. Speciellt efter skolan. Varva ner. Vara små. De är ju så små. Ska de ha hela dagar som är längre än vuxnas? 50 timmars arbetstid i veckan när de är sex och åtta? Känns inte rimligt alls. Nu så skippar vi fritids vissa dagar och ibland får de faktiskt skolka (schhhh!) och vara hemma och mysa men ändå. Tiden går så fort också. Barn måste få hinna vara barn. Jag slits mellan det berömda dåliga samvetet och mellan att tycka det är jävligt skönt att få rå om mig själv och bebisen ett par (eller många) timmar. Och jag fattar att vi inte är byggda att leva i tvåsamhet. Fritids och förskolan har ersatt storfamiljen. Äh bara en massa tankar nu på morgonkvisten. Förhoppningsvis kommer skolstarten ge mig mer andrum och därmed hjälpa mig att bli en bättre mamma. Och förhoppningsvis kommer skola och vänner ge barnen mer sysselsättning och därmed hjälpa dem att bli bättre barn.... Nä ja bara skoja. Men tror rutiner kommer vara bra för alla. God morgon på er!

För er som undrar: vävd sjal "Storchenwiege" 7'a. Knytning: front wrap cross carry (fwcc), kan googlas för instruktion.