Detta med våld. Vi är ofta ganska överens om vad våld är men en sak som jag tycker är anmärkningsvärd när man till exempel talar om mäns våld mot kvinnor vs kvinnors våld mot män är att man ofta och gärna pratar om det psykiska våldet som kvinnor tydligen sysslar med, ni vet den där föreställningen att kvinnor i större utsträckning skulle misshandla sina partners psykiskt och att detta skulle vara värre än det männen gör dvs misshandlar oss fysiskt.

 

Men det man inte fattar då är att den fysiska misshandeln också är psykisk. Att leva under den terrorn, vetskapen och hotet om att snart, när som helst, helt oprovocerat så kan jag åka på stryk - vad är inte det om psykisk misshandel?

 

Mitt ex brukade ta sönder saker för mig. Han slog sönder mina dörrar, slog hål i väggarna, kastade min mobiltelefon i väggen, sparkade in skåp, slet sönder kläder, lampor, gardiner - allra helst sånt han visste att jag tyckte om. Blev han arg så slog han mest på saker än mig och ja det ska jag väl vara tacksam för men det han sysslade med var en förlängning av det psykiska och fysiska våld han riktade direkt mot mig och min kropp.

 

Det hänger liksom ihop. Och jag upplever att många, speciellt män, inte fattar hur jävla skrämmande det är med den typen av aggressioner.  

 

 

Mer från Instagram: