Lady Dahmer / Postpatriarkatet - Jag vill inte reduceras till min vikt

6 mars 2019 | 8 kommentarer

Såg en diskussion kring beskrivande ord som tjock, smal, liten, stor och personerna som diskuterade menade att folk ofta hakar upp sig lite för mycket på vilka ord som används istället för att se till sammanhanget och där håller jag med men samtidigt så är det inte bara så enkelt.

Jag tänker generellt att man bör försöka tänka på att beskriva folk utifrån andra premisser än det yttre. Jag tror alla behöver öva på att hitta alternativa beskrivningar på människor utöver det yttre. Vilka är vi? Hur kan du t.ex beskriva någon utan att bekriva det yttre? Går det? Kan man kanske fokusera på personens egenskaper? Vad hen sagt eller gjort i olika sammanhang? Några andra personliga drag som utskiljer? Hur skulle ni beskriva mig? Eller er bästa vän?

När det gäller ord som ''tjock'' så är det ju tudelat. Nej tjock är inte något fult men tjock ÄR ett värdeladdat ord fullpumpat med en massa stereotypiska fördomar om personen bakom fläsket, även om jag eller du eller nån annan hävdar att vi bara ser det som beskrivande. (fast gör vi verkligen det?) Att använda det generellt är en sak men att använda det OM och TILL personer kan vara oerhört känsligt och det behöver man vara medveten om även om jag håller med om att kränkthet kan anta orimliga proportioner i det offentliga rummet.

Ord bär med sig föreställningar. Tjock är inget undantag. Jag är tjock ja, men jag vill inte reduceras till det. Jag vill inte ses som ''den tjocka tjejen''. Jag är mer än så. Jag tror det också är en sån grej som skaver lite extra just pga de föreställningar som följer med ordet.

Anonym

Fast alltså...."den tjocka tjejen". Vill du ses som tjej överhuvudtaget? Du är en mogen medelålders kvinna i sina bästa år med en jävla massa ansvar och borde inte bry dig så mycket över hur andra ser på dig. Tycker du inte?

Mathilda

Hur andra människor ser en är omöjligt att kontrollera eller ändra.
Risken är att det tar energi från en om man fokuserar på det.
Viktigare är hur man själv ser på en själv och att man själv tycker man är good enough.
Självkänsla.

Human

Jag vill inte heller reduceras till mitt utseende, men jag tar gärna mot ärligt menade komplimanger.

Petra L

Jag är inte säker på att andra egenskaper är mindre laddade. Jag har t ex varit besvärad av att beskrivas som "hon som pratar så snabbt" för det är nåt många stört sig på hos mig och jag har ofta blivit ombedd att sakta ner takten.

Jag tänker så här: När man beskriver någon så tar man ofrånkomligen till drag, i personlighet eller utseende, som man uppfattar som utmärkande för personen. För att man vill att den man pratar med ska förstå vem man menar. Och folk är ofta lite känsliga kring just sina utmärkande drag, eftersom de skiljer ut oss från den gemenskap vi så gärna vill vara en självklar del av.

Det betyder att om man inte är trygg i sig själv och sina utmärkande drag så kan vad som helst vara känsligt. En vän till mig blev sårad när folk beskrev henne som "hon som alltid är så glad" för hon var rädd att betraktas som ytlig och kände att folk inte såg hennes andra känslolägen och att även hon tog saker "seriöst".

Visst är 'tjock' säkert mer laddat än många andra ord, men så länge det används i rent beskrivande syfte kan jag inte riktigt se problemet.

Katarina Ek

Jag tycker att tjock (även fet) är ett bra ord och använder det om mig själv, givetvis är jag försiktig med att använda det om andra eftersom det ofta är känsligt. Jag gillar inte att bli rättad/kritiserad när jag använder det om mig själv, det känns som att bli klappad på huvudet.
Däremot gillar jag inte att bli beskriven som ”tjej”, jag känner mig vuxen både på insidan och utsidan. Så den tjocka tjejen nej, men den tjocka kvinnan är jag gärna. (Oftast är det dock ingen effektiv beskrivning eftersom många är tjocka. Tror att jag oftast beskrivs som med långt mörkt hår och mycket smink.)

Johanna

Håller med, men är det möjligt att beskriva människor utan att det blir värdeladdat? Jag personligen gillar inte beskrivningar av typen ”Hon ÄR snäll”, vaddå snäll? Och vad händer om jag beskriver någon annan som dum? Nej, håller med om att det är känsligt samtidigt som vi människor inte får vara för lättkränkta. Men beskrivningar som gäller yttre attribut är väl relativt neutrala, tex ”Hon med kepsen”, ”Han med det långa håret” odyl. Men förresten ska en kanske säga ”Hen”, men då är ju risken att beskrivningen blir mer otydlig. Ju mer en tänker på det, desto krångligare blir det.. Lätt att överanalysera.

Anja

Jag tror att anledningen till att vi använder oss av så, bokstavligt talat, ytliga beskrivningar är att vi är så väldigt visuella varelser. Om jag vill att någon ska förstå vem jag menar så använder jag ord som jag uppfattar som utmärkande för hens yttre, typ: "den långa tjejen", "hon med glasögon". Utmaningen ligger i när orden är negativt värdeladdade. Om någon är tjock eller mörkhyad så är det kanske det tydligaste sättet att urskilja dem i en grupp andra människor, men det kan ju vara känsligt hur en beskriver folk. Samtidigt blir det ju jäkligt hemskt om "tjock" och "mörkhyad" är så negativa begrepp att de inte ens får nämnas. Sånt här är krångligt. Nej, vi ska inte vara lättkränkta, men vi ska inte bortse från problemen heller. Jag ser i kommentarsfältet att några vänder sig mot ordet "tjej". Det har jag aldrig ens tänkt på, använder det som nåt sorts allmänt slang-begrepp på alla som jag identifierar som feminina... Och ja, jag fattar att jag inte har rätt att könsbestämma någon annan, men hur en än vänder sig så har en ändan bak...

Anja