MENY
Jag har bokat tid för uppskrivning och uppkörning nästa vecka och hoppas bebisen håller sig på plats tills dess. Jag har väl inga illusioner om att klara det på första försöket, men tänkte att jag iallafall ska försöka och anstränga mig. Jag kan ju köra! Jag kör bra! Jag kör försiktigt och defensivt och de fel jag gör är aldrig farliga (typ kör tio kilometer för sakta, får motorstopp ibland vid start). Men nervositeten?! Stress?! Jag kan inte hantera det alls.
Ni minns ju när jag skulle göra lilla uppkörningen med annan lärare och bara fuckade upp allt pga var så jävla nervös och skakis. Och shit kan ju happen. Situationer jag aldrig stött på innan kan ju uppstå, som den där gången jag hade lektion och skulle ut på motorvägen och 1. inte fick plats! Och var tvungen att sakta ner på infarten samtidigt som 2. det blev köbildning bakom mig av andra som ville på?! Hade jag ej haft Iza som ba ''andas och gör så här...'' så... ja ni hajjar. Shit happens.
Vi får se hur det går. Det är väl fifty-fifty liksom. I värsta fall får jag köra upp med avslagsblöja och läckande pattar medan pappa Oskar roddar skrikande bebis. Det ska väl också gå.
Tajt åt magen nu.
Vad jag inte bokat tid för dock är besök på MVC. Jag skulle haft ett möte förra veckan men gick inte pga så ont hela tiden. Ont när jag går. Ont när jag står, sitter, sover, andas, existerar. Jag åker på körlektionerna, thats it. Att bara lämna Tamlin på förskolan är en pärs. Och nu har jag som sagt inte bokat några fler möten på MVC och planerar heller inte att göra det men oroar mig då såklart över detta. Tänk om nåt är fel på mig eller bebisen och jag missar det pga inte går dit? Jag har varit där sammanlagt tre gånger.
Oj vad jag kan relatera till det du just skrev, minus det höggravida tillståndet! Jag kände mig inte redo alls trots att jag ju kunde köra bil, fick 98 % på typ alla teoriprov, men nervositeten alltså! Jag gjorde så att jag tog reda på vad som gjorde mig mest nervös av hela grejen med uppkörning och lyckades stävja det. Jag upplevde en känsla av kontroll i och med det och trots att jag fortfarande var sjukligt nervös gick det toppen i slutändan. Lycka till!
Trodde jag skulle fucka upp uppkörningen fullständigt efter att ha kört pissdåligt lektionerna innan. Var skitnervös, fick motorstopp och väntade i tre evigheter (det kom en bil typ en kilometer bort och jag ba' "Näe, men jag väntar tills hen har kört förbi...") Men häpp! Det fixade sig!
Du kommer också fixa det, för så fort du vrider om nyckeln och startar bilen så kommer du bli så där kolugn att det är fånigt, pråmmis!
Kör ba', kööör! Å lycka till!
Jag körde upp höggravid och i värsta sommarvärmen i Göteborg för 4 år sedan. Det första jag sa till han som skulle med mig var att jag är skitnervös och jag har bara kört med koppling på bilskolebilen men har kört mest med våra automat hemma. Rusade motorn ett par ggr och låg i 60 på en 70 väg.Fick inte/behövde inte göra backningsmomentet heller då magen var i vägen ? Gick bra och jag blev godkänd.
Kan du ringa MVC för rådgivning? Och kan inte de se till att du får in i journalen att det gick fort förra gången dvs. ska inte skickas till annat sjukhus?
Jag går på alla mina MVC-kontroller, men det är väl egentligen inte så mycket som händer per besök egentligen. Mäta blodtryck och järnvärde på mig, mäta magen och bebisens hjärtslag. Typ.
Jag hade varit halvt död vid varje körlektion och speciellt vid uppkörningen! Men du klarar det här, oavsett hur många gånger det tar. Snart sitter du i er bil med ett körkort i näven!
Önskar dig lycka till och håller tummarna.
Men åh, hurra för dig! Strot att du beställt uppkörning. :D
Nu håller jag tummarna för både det ena och andra. :)
MVC kan hjälpa dig få i journal att du inte ska omdirigeras vid förlossningen. Hade det i min förra och kommer att ha det även denna gång.
Jag kör upp om åtta dagar! Så nervös!
Lycka till!
Jag tror på dig. Håller tummarna att bebis håller sig på plats tills du kört upp och att uppkörningen går galant.
Att vara nervös på sin uppkörning hör till. Oftast vet förarprövaren det och bortser från mycket av saker som kan ha med nervositet att göra. Om man gör ett fel som de tror har med nervositet att göra så kollar de av det samma sak igen om en stund och ser om samma "fel" uppstår. Gör det inte det så tolkar de det oftast som stress och bortser från det. Om det inte är riktigt farliga saker m.m. förstås. /Trafikläraren.
Har varit exreeeemt nojig med bilkörning, sådär så jag typ fick ligga ner med hjärtklppning i någon timme efter mina första körlektioner. Efter körkortet körde jag bil i tjänsten ett tag, också när jag var höggravid. Skulle köra ifrån en superduperstressig och full parkering i Farsta, och när jag började backa och se mig omkring överallt så hörde jag plötsligt VÄRLDENS ILSKNASTE TUTNING, och jag fick typ hjärtklappning och ville gråta. Vad hade jag gort för fel, liksom? Tills jag insåg att det var min gravidmage som tutat.
Jag har gjort likadant själv nämligen, dock utan gravidmage... Stor vinterjacka plus liten tjej och fullpackad bil så jag satt med näsan i vindrutan typ. Då är det lätt att tuta helt själv med handen när man ska vrida sig bakåt för att titta om det kommer nån innan man backar haha!
Jag misslyckades så många gånger med uppkörning pga nervositeten. Fick på riktigt black outs. Sedan fick jag veta att en har rätt att ta med någon på uppkörningen. Så med min kille i baksätet klarade jag det till sist. Tips!
Lycka till med uppkörningen. Du har rätt inställning tror jag. Tro på dej själv men döm dej inte för hårt om det skiter sej med nerverna.
Ang MVC... jag läser ju till barnmorska nu och jag tycker du ska se till att orka ta dej dit.
Fattar att det är jobbigt med smärtor och annat men det är viktigt. Det är under de första 12 v och under sista veckorna som graviditeten innebär störst risker.
Visst, man tar "bara bltr, vikt, lyssnar på hjärtljud och mäter symfys-fundus mått" som nån skrev men det är inte så bara, man får en rätt bra bild av hur barnet och du mår.
Det är inte för intet som vi har den lägsta barnadödligheten i världen.
Det är ett råd och inte en tillrättavisning, hoppas du ser det så.
... Du är på upploppet nu. Snart är det över och du har din bebis.
Kram Asta
Jag bokade en sista körlektion precis timmen innan min uppkörning. Där gjorde jag sååå många fel att jag började gråta.. Sen gick uppkörningen galant???
Hejja dig!
Usch mvc och de ja
Jag dras mellan att vilja ha jättemånga kontroller och extra grejer, sjukgymnast, dietist, läkare, kurator och all hjälp som någonsin går att få!
Och bara 1-2 besök till och sen bara bli lämnad ifred..
Vill hålla koll och att det ska bli bättre än förra gången, men blir så stressad av möten och hatar stick och vill bara vila och leva mitt liv, och att läkaren tjatade om min övervikt hjälpte ju inte.. älskar dock min bm så kommer nog gå på lagom många besök mest för att få träffa henne ^^
Alltså väldigt off topic....men läste just namnet Manja. Tyckte jag skulle passa in fint med era barns namn. StyrkeKram :)
När jag skulle göra min uppkörning hade jag en månad kvar tills jag skulle börja jobba - i hemtjänsten på landsbygden där det enda alternativet är bil... ASnervös men jag försökte skoja lite med gubben och berättade om mitt framtida sommarjobb och att i värsta fall fick det bli flakmoped. Nervositeten blev inte bättre av att det satt någon gubbe som jobbade med något EU-projekt i baksätet?! Han skulle jämföra hur svårt det var att ta körkort i olika länder. Jäkligt jobbig situation. Fick motorstopp när jag skulle backa och svor en himla rädda (på den tiden brukade ett motorstopp innebära det första av många) men trafikverket-gubben bara flinade och sa att bilen var baktung ? Och jag klarade det! Lättnaden! Den kommer du med förhoppningsvis att känna ?
Lycka till med uppkörningen! Jobbigt att ha så där ont. Du kanske ska rådfråga mvc iallafall.
Begär hembesök!
Jag tog på mig min turtröja till uppkörningen och det gick bra! Sen om det berodde på tröjan eller inte vet jag inte :-) hur som helst, stort lycka till! :-)
Jag var så nervös när jag skulle köra upp att överläppen hela tiden fastnade på tänderna för att munnen var så torr. :D Det var sex år sen eller så och jag var 38 tror jag. Iaf gick det bra! Det svåraste var att backa runt ett hörn men jag fixade det. Stort lycka till!
Bor du i Halmstad eller? På andersberg! Jag bor här hade gärna träffats.. Pöss
22