Är kvinnor överintelligenta? Svar ja. Vi är iallafall inte dumma i huvudet som män är.
Hur kommer det sig att pappor måste få göra en massa misstag för att lära sig när kvinnor inte gör dessa jävla misstag och lär sig ändå?
Och vems fel är det att man hamnar i en ojämställd relation? Kvinnans såklart! Hon ska ju uppfostra mannen. Han bryr sig ju inte, det är du som tycker det är viktigt så nu måste du motivera honom! Finns det ett mellanting mellan det förtryckande svinet och den jämställda drömmannen? Går det ens att vara jämställd i patriarkatet?
Lisa hatar på centralen och hatar på sthlm. Dyrt och äckligt, fult och sunkigt i sthlm tycker hon. Varför bor ni här, det är värdelöst?! Hanna och Natashja blir förnärmade. De håller inte med alls. Ska barnen leka på gatan då? Säger Lisa och kräver en förklaring.
Sen funderar glädjeflickorna på om det finns nån att ligga med i Jönköping? Eller om det liggs mer i småstäder överlag?
LYSSNA PÅ AVSNITT 23 HÄR:
Ni hittar avsnittet (och andra avsnitt) via iTunes (podd-appar som funkar är podcaster för iPhone och podkicker för android.) och funkar inte det så kan ni klicka här.
Vi pratar även om att ångra sina barn, om att sitta fast i en situation man ej önskar sig, som kanske är övermäktig och den skam som följer med. Vi pratar också om rädslan att bara vara mamma och stagnera som människa, sluta utvecklas osv men också om hetsen att vara just mer än förälder. Får kvinnor landa i föräldraskapet? Tillåts de ge sig hän? Pressen att inte bli bortglömd. Realistisk syn på vad som krävs och förväntas, ett barn tar mkt tid och kräver viss uppoffring. Svårt att prata om för många vill inte bli förberedda, de upplever det negativt och jobbigt.
STORT TACK till fantastiska Luntgatan Girls som lånat ut sin musik till oss! Låten ”Håll käften” kan ni lyssna på i slutet av avsnittet eller om ni klickar här! Och ni, glöm inte bort att ge betyg! (högsta tack) Det hjälper oss att synas och höras lite mer. Puss och kram på er!
Jag var hos läkaren för första gången för att bli sjukskriven i måndags. Vi håller på med en infertilitetsutredning och faktumet att vi inte kan få barn gör mig otroligt ledsen och deprimerad just nu (försökt i 3 år). Detta sa jag till läkaren varpå hen säger: Jag tycker inte ni ska försöka skaffa barn när du mår såhär dåligt.
Nähe.. Hur gör en då? Om barnskaffandet är en del till varför man mår dåligt? Sjukskriven 3 veckor.. Vad gör i en sådan situation? Känner mig lite vilsen. Tack för bra blogg! Jag har läst sedan jag var tonåring. Du sådde fröet i mig som gjorde mig till feminist för.. kanske 6-7 år sedan när jag började läsa din blogg.
Ååå vad roligt! Har saknat er!! Tänkte senast igår på det, att ni kanske lagt av eller något sånt, men inte, så bra! Ha de bra! :-)
Lyssnade igår och blir alltid lika glad av att höra era röster!
P.S. jag är på Lisas sida i sthlms-hatet! Skrattade gott åt det ;)
3