MENY
Jag får som sagt ofta liknande kommentarer och jag tycker de är så svåra att bemöta. Personer som kommer med dessa absurda anklagelser har oftast byggt upp ett helt halmslott baserat på sina egna vilda fantasier och fördomar, där vi genusmedvetna föräldrar isolerat våra arma små pojkar och tvingar dem med hot och slag till att bli flickor. Våra flickor är det också synd om, de tvingas avstå från den biologiska prinsessfasen som är så viktig för deras identitet och självkänsla. Ok nu raljerar jag men inget av deras anklagelser är ju sanna!
Men asså tvinga? Varför tror de att vi tvingar våra barn? Är de så övertygade om att pojkar och flickor inte kan tycka om nåt annat än det förutbestämda könade att det måste vara tvång inblandat? Vet ni, jag har mött många barn (vars föräldrar skiter i genus) som inte får ha klänning eller köpa dockor och som blivit utskrattade när de haft nagellack men aldrig att jag ser dessa riddare ifrågasätta deras föräldrar. Aldrig nånsin. För könsroller är default. Biologiska tros det. Skrivna i sten. Inte ska väl du ha klänning grabben höhöhö låt barn vara barn och välja själv när de blir vuxna!
Så här va: Tror man att barn väljer själv i ett samhälle som tydligt från alla håll och kanter talar om för dem hur de ska vara beronde på om de är pojkar eller flickor så är man dummare än tåget. Då har man antagligen bott under en sten eller så har man analysförmåga som en treåring.
Ofta snackas det just om tjejigt hit och dit hos dessa personer och många verkar ju mer än lovligt provocerad av att pojkar har klänning på sig så jag är ganska så jävla skitsäker på att de för över dina föreställningar på sina ungar också. De har inte en chans att gilla nåt annat eller vara på ett annat sätt. Köper de klänning till sina pojkar nån gång? Erbjuder de honom rosa och glitter och allt som ses som tjejigt? Vet deras pojkar om att killar får gilla sånt? Antagligen inte.
Den könande hjärntvätten är genomgående i samhället. Så pass att de tycker vi feminister formar våra barn när det i själva verket är samhället (och människor som dem) som lär barn hur de bäst gör kön. Det är också människor som dessa som får våra barn att känna sig fel och konstiga.
Vi genusmedvetna erbjuder iallafall våra barn ett alternativ. De får redan en massa påverkan av samhället, de får redan könsrollerna nerkörda i sina små halsar, de kan ju för fan inte ens värja sig för överallt får de veta att "såhär ska du vara om du är kille" och "det här ska du gilla om du är tjej."
De behöver iallafall få andas hemma. Få se andra alternativ och få andra val. Framförallt få veta att det är ok att vara kille eller tjej (eller annat) på andra sätt än det normen dikterar. Hundra möjligheter istället för en.
Våra barn blir för övrigt inte könslösa för att de bryter normer. Men att dessa genushatare säger det är ytterligare ett bevis på hur jävla hjärntvättade de är. Som att man inte kan var pojke för att man gillar att leka prinsessa eller att nan inte är en flicka på riktigt om man knte gillar rosa. Könslös? Smaka på det argumentet för den säger mycket om vilka föreställningar och fördomar det resonemanget bär med sig.
Två små skolbarn som tyvärr tvingas in i den könsdjungel som skolan är. Få vara sig själva? Om det ändå var möjligt! Och detta att allt måste vara just KÖN hela tiden!? Ett totalt, konstant könande av barn - varför är det så viktigt? Varför kan inte ett barn i klänning bara få vara ett barn i klänning? Och hur kan det komma sig att detta barn i klänning om hen råkar ha snopp är 'formad till en könlös prinsessa' medan om hen har snippa är en helt biologiskt naturlig prinsessa (för 'prinsessa' är ju inte alls något konstruerat..?) - i alla fall om hen också har långt hår. Mitt barn som går i klänning och har snaggat hår verkar inte falla innanför det 'naturliga' för alla dessa könande knasbollar som man ser går fullständigt i inre panik - 'kort hår = pojke / klänning = flicka' *kan-inte-köna-kan-inte-hantera!!*
Förstår din frustration inför dessa personer, svåra att nå..
Min fyraåring kom hem och citerade förskolepedagog som sagt att 'om en flicka ska ha kort hår måste hon ha klänning så att man ser att det är en flicka' - men visst, det är vi som inte tycker könet sitter i kläder, färger eller frisyr (eller ens är relevant) som 'tvingar' på barnen våra idéer..
Någon som vet vad som skett med somligafetakvinnors Instagram?
Hon får inte försvinna!! Hon är alldeles för bra och viktig!
Det är tydligen sjukligt viktigt för främmande människor att SE vilket kön ANDRAS BARN HAR. För oj oj.. om man inte vet, hur gör man då??? :O
Jag läste en gång en intervju med en tysk designer som gjorde kläder för barn i enkla raka snitt i knalliga färger - med motivationen att barn i sådana kläder mer sällan sorteras i fack utan blir tagna mer på allvar av vuxna, att det är barn man lyssnar till mer än bedömer utifrån en mall. Jag har använt detta en hel del i mitt föräldraskap, och undvikit tryck (Disney framförallt), gulli-gull-mönster och överdrivet pynt i de kläder jag har köpt och sytt åt mina fyra kottar. Tjejkönat likställs tyvärr med larvigt och barnsligt, förväntningarna på en tjej i söta kläder är att hon ska vara glad och till lags. Det är klart att vi ska kämpa för att det inte ska vara så, men ibland måste man som förälder se till barnens bästa förutsättningar där de befinner sig. Det går inte att kämpa alla strider samtidigt.
Jag har aldrig fattat det där med att köna barnen för sakens skull.
Min minsting (neutralt namn) fick en gång frågan "är du pojke eller flicka"
och svarade bäst: " Vad fan spelar det för roll?"
Exact min attityd fast med hens egna ord och utan påverkan hemifrån.
Kön har liksom aldrig varit en grej här.
Mycket vänner och bekanta runt omkring mig som får barn just nu, slås alltid av hur absurt det är att allas första reaktion är 'VAD BLEV DET???' om föräldrarna inte annonserat detta i typ sin fb-status. Eller när de nyblivna föräldrarna skriver 'här är vår söta prinsessa/coola grabb. Eller blivande föräldrar och deras bekanta som spekulerar i vilket kön barnet kommer få, som att det är det mest relevanta i världen...
Ni vill ha det till att barn ska vara könslösa. Mina barn får vara pojkebich flicka och hade kläder och leksaker de vill ha. Min dotter hade mycket flickkläder som bebis, men det bar inget jag köpte själv utan vi fick mycket kläder av släktingar. Idag vill hon ha klänningar, och prinsessprylar.
Min lilla kille lånar gärna sin systers skor, kläder & klänningar och leker med dockor, Barbie, handväskor, glitter-attiraljer och hans favoritfilm är bl.a. Pippi Långstrump och Tingeling & Odjuret.
Jag tog på honom hans systers kläder, där mycket gick i lila & rosa och med volanger, från storlek 50 upp till storlek 80 (jag tog dock inte på honom klänningar). Jag vill låta honom välja kläder själv när han blir större, precis som hans syster fått göra sedan hon blev stor nog att göra det. Men jag tänker inte uppmuntra vare dig det ena eller det andra för jag älskar mina barn som de är. De går leka vad de vill och själv välja leksaker. Sen kan jag inte skälla på släktingar för att de köpt fel presenter åt mina barn bara för att jag tycker det. Det är ju barnen som ska tycka om det de får. Min dotter är ingen liten blyg prinsesstjej utan är väldigt gapig och säger ifrån när hon inte trivs med något. Även på förskolan där hon även leker med killar...om någon skulle undra.
Det är ju DU, LadyDahmer, som köper kläder åt dina barn. Väljer inte du åt dom...? Även om du köper olika klädesplagg och lägger fram sånär det ändå du som valt vad de får välja mellan. Ta med dom till HM och visa både killkläder och tjejkläder för båda så får du se vad de väljer själva. Du behöver inte tala om att det är killkläder och tjejkläder för dina barn vet väl inte vad det är! Gud förbjude något sådant!!
Och ja är det inte fantastiskt att mina barn inte vet om att det finns tjejkläder o killkläder? Att de är fria att välja själva o inte utifrån nån mall?
Och att vara överviktig är inget att stoltsera med...men det kommer inte bli norm under vår livstid, tack och lov!
Du har för övrigt värdelös människosyn och svär väldigt mycket helt i onödan...i brist på andra ord, antar jag!
Inte konstigt att du bara når ut till de som tycker att du är en (väldigt fet) gudinna som vill ha ett könslöst samhälle. Good luck with that!
Kan du inte skriva mer om detta??
Jag blev mamma för 1 år sedan åt en son och var tydlig från början till min familj att han kommer få regnbågens alla färger på sina kläder och få olika typer av leksaker och inte bara bilar och andra "pojkiga" leksaker. Men de är helt oförstående.
Nu är han ett och har ALLA typer av kläder. Han har lockigt halvlångt hår eftersom jag vägrar att snagga honom och är verkligen världens bästa unge. Han har både dockor och bilar i sitt lekrum. Han kommer alltid få vara den han är och varken jag eller hans pappa kommer dela in honom i ett fack. Men eftersom jag bor i världens mina by där man antingen är flicka eller en grabbig grabb så är det svårt. Pratade med ett gäng andra mammor här och då frågade jag om de tänkte mycket på genus men de visste inte ens vad det var..
Jag är såää rädd att han ska hamna utanför och bli retad. Hur ska jag brmöta folk? De påpekar ofta att han är en pojk och kan därför inte ha håret uppsatt eller ha den rosa tröjan osv, får ofta tunghäfta och säger att han är ett barn och ska ej lära sig om vad man får eller inte får ha på sig för att undvika mobbing och att vi ska lära barn att alla ska få vara som de vill oavsett vad de har för kläder eller väljer att leka med. Vi ska inte ens behöva ta upp ämnet för att det ska vara självklart men där jag bor förstår ingen.
Ingen köper mina argument och tycker att jag är löjlig. Fler inlägg om kläder och genus tas tacksamt emot! Älskar de inläggen och ser mer än gärna fler inlägg om vilka kläder du köper till dem och hur du tänker.
(ber om ursäkt för spretig kommentar men vill få med mycket och har lite tid.)
Du är beundransvärd som orkar kommentera vissa idioter, LD! Sen tycker jag att alla kommentarer hittills har missat det viktigaste: Barnens skor! Så coola!
Jag har en son som precis börjat förskoleklass och är också orolig för den otroliga påverkan skolan kommer att ha. Vi pratar mycket om hur barn FÅR vara och hur många barn och vuxna tror att barn SKA vara. När det kommer till kläder har han väldigt blandat, men en hel del som betraktas som 'tjejigt'. Han har redan fått frågan om han är en tjej och varför han har en tjej-X på sig. Jag vet faktiskt inte vad som är rätt att göra, men vi har bestämt hemma att man först och främst har på sig sådant man tycker är fint. Om det sedan är något som andra kan komma och betrakta som tjejigt så pratar vi om det så att sonen är beredd på att han kan få frågor eller kommentarer på det han har på sig. Vi pratar också om vad han kan svara om han får någon sådan kommentar, allt från fåniga till 'rycka-på-axlarna' svar.
Tänker på hur otroligt många gånger vi tvingar våra barn till massa olika saker, och av bra eller mindre bra anledningar. Var finns diskussionen om detta vid andra tillfällen än då en kille ska ta på sig en rosa klänning? Jag menar barn tvingas typ spela hockey, vara brudnäbb i prassliga obekväma kläder och allt möjligt. Med risk för att nu sparka in en vidöppen dörr....hehe
Det blir mer och mer roligt detta.
Så fort man inte tycker som dig då är man konstig och hängas ut, du ska trycka ner personen lite också.
Min som har både haft rosa kläder, naglack och pärlat och klistrat med glittriga rosa saker. Det väljer han själv. Formar inte han med något tänk. Tufft va?
Du där emot, köper klänningar till din som för du vill. Kan lova att det inte var han som bad första gången.
Du skapar inte individer som är självständiga, du skapar barn som du för din agenda genom.
Har två pojkar som uteslutande väljer rosa när vi tittar på kläder, gärna hjärtan och stjärnor av någon orsak. Enligt dom skulle vi måla huset knallrosa här när det var dags för renovering. Äldsta pojken älskar grannflickans kläder och vill ofta låna/ha likadana. Äldsta som bara är 3,5 vill ha lila regnrock (men fick en grön pga ärvd). Jag förstår det helt och hållet. Dom flesta barn är väldigt kära i glada och ljusa färger. Inget konstigt med det i min värld. Sen leker dom med tåg, bilar, dockor, dockvagnar, flickor och pojkar om vartannat (men det har dom ingen aning om för vi använder ordet "barn" eller "barnet" när vi pratar om andra - aldrig flickan eller pojken för helt ärligt är det irrelevant och vi vet inte alltid heller könet på den vi talar om). Vi väntar syskon och dom tar hand om sina dockor som bebisar och går sedan från det till att banka sönder nån leksak med hammare. De går från att läsa böcker i timmar till att skrika och gapa som två idioter. Frågas det (vilket det ofta gör från släkt) om dom är tuffa små pojkar ser båda barnen helt oförstående ut och svarar "Nej, vi är xx och xx" (sina namn). De är fullt medvetna om att de har snoppar, för mina och deras kroppsdelar är minsann grundligt undersökta by now (en av dom hittade ett "körsbär" i sin snopp bara för någon vecka sedan)... Men båda hävdar att dom kommer få både snippa och stora bröst med mjölk i när dom också blir mamma sen när dom blir stora - och skägg som pappa (ska påminna dom om det sen, hehehe). Överallt står det att det för treåringen nu är viktigt att ingå i lekar med barn av samma kön och nu börjar intressera sig för typiskt pojkiga eller flickiga lekar. Sorry, inte mina - dom är inte på förskola så de slipper just den biten av den sk "normala" utvecklingen.
Vi ÄR genusmedvetna och gör allt i vår makt för att dom ska få vara sig själva... Genushatarna verkar inte förstå speciellt mkt alls om att det är just det det handlar om: Att barnet ska få välja själv (i den mån dom kan välja själv pga kraven på hur en ska bete sig börjar redan på BB utifrån ens kön). Inbillar man sig att sonen älskar bilar pga har snopp och flickan älskar prinsessor pga har snippa är man stört dum i huvudet. Inbillar man sig att man helt står utanför könsmaktsordningen och inte på något sätt påverkar sina barn är man också lite ute och cyklar, vi är knappast fria från samhällets krav och normer hur medvetna vi än är. Men det är ju klart bättre att växa upp med alla möjligheter att få bara vara än en, eller en och en halv när man inbillar sig att sonen får alla möjligheter genom att låna storasysters saker och man ändå tydligt markerat att "detta är för flickor och detta är för pojkar". I det stora hela handlar det inte, för oss, om vad dom leker med eller vilka färger dom har på sig. Det handlar om att dom ska få vara sig själva, vare sig dom har traktorer på kläderna eller hjärtan. Tyvärr låter inte samhället dom vara: Har dom traktorer är det tuffa pojkar som får skäll eller helt ursäktas när dom lever rövaren, har dom hjärtan på sig är det busiga flickor (framförallt när båda hade långt hår, tyvärr ville dom raka av sig det så som pappa här för något år sedan) som man ler till när dom lever rövaren eller får information om att flickor inte ska bete sig sådär utan ta en bok och sätta sig ned en stund.
Är ledsen inför deras förskolestart. Förskolan och skolan kommer att totalt förstöra mina barns individualism.
Är väl lite det som är problemet, ni är ledsna och oroliga för era barn för ni har fört en genushets för dom. Ni har skapat detta. Ni skapar barn som ni inte tror passar in.
Är det smart? Är inte det själviskt av er? Ni styr barnen mer än vad vi genushatare som ni kallar oss gör. Vi skapar individer, ni skapar styrda barn som måste gå mot strömmen.
Själv är taggad till tusen för när han ska börja skolan. Han kommer lära sig så mycket och ha massa vänner. Behöver inte vara orolig, han är en egen fin individ med en egen vilja av stål.
Jag var väldigt öppen kring genusfrågor och lät killarna ha nagellack, rosa pärlhalsband osv, ända till de började skolan. Men nu i den hemskt hårda miljön som är mellan killar i skolan (åtminstone i den förorten vi bor i, kanske är bättre på typ Södermalm?) så är vi helt mainstream för det tog killarna en kvart att inse att det är passa in eller dö som gäller. Tyvärr! :(
Jag visste att jag inte skulle ge mig in i detta. Är som att prata med en vägg. Ni vänder och vrider på allt.
Jag formar inte mitt barn, styr honom inte till att bli verken pojke eller flicka. Frågar man honom om han är pojke, säger han ofta nej jag är "sitt namn"
Detta utan att jag behöver klä han i klänningar eller föra någon agenda.
Därför är han en självsäker person, han väljer själv.
Ni så kallade genusmedvetna, ni är på era barn och hur dom ska vara och styr dom. Dom har själva inte kommit på att dom ska ha klänning som pojke.
Ska bli spännande och läsa om era barn när dom är 20 och se hur det gick för dom, vad valde dom i livet. Hur mycket påverkade eran agenda dom.
Dock så har vi/jag uteslutit kläder och leksaker som uppmuntrar våldsamma lekar, det finns tex ingen Hulken outfit, eller leksakspistoler, osv. Men det är ju för att vi ej vill glorifiera eller uppmuntra våld.
Jag tycker det låter som vi gör saker rätt lika? Förutom att vi kanske aktivt sett till att utbudet är brett medans ni fått det genom arv från vänner/syskon?
Det här att föräldrar oroar sig över sina barn ibland är ju helt naturligt och orelaterad.
Igen, tycker man inte som er då ska man tryckas ner. Det ska hånas och förlöjligas. Det är darför feminism inte är så stort, ni ger det ett dåligt ryckte.
My, du skriver som en mobbare nu, du skrattar åt en som inte tänker som dig. Är det också något du vill lära din barn. Skratta åt den som inte tänker som dom? Förlöjliga någon.
Självklart väljer inte små barn vad dom tar på sig, byxor borde väl vara det mest neutrala. Så varför inte låta dom ha det tills dom är stora nog och väljer?
Tyvärr är väl verkliheten sådan att en kille i klänning ses konstigt. Men skicka ni era pojkar till förskolan/skolan i klänning och sen gråt ut för att dom inte passar in.
Ni lurar i dom fantasi att vara könlös i ett samhälle som inte är redo för det. Ni börjar i fel ända.
Jag behöver inte diskutera könlöshet med min son, han får komma på det när han är mogen. Viktigare är allas värde än att få han bära klänning.
Det är ni som hakar upp er på klänningar, ni blir så stolta när era söner har klänning.
Kan lova att 87,5 % av sveriges befokning håller med mig. Men fortsätt lev i eran bubbla och skapa barn som har svårt att passa in. Era barn blir en bricka i er agenda. Har era män klänning på sig när dom går ut?
Mja... DU är den som tjatat om klänningen och pojkar sedan inlägg ett. Inte vi, vi bemöter dina kommentarer bara och de har uteslutande handlat om att du har problem med pojkar i klänning. Könlöshet är inte nåt som diskuteras med några barn pga genusmedvetenhet - det är en helt egen fördom du skapat. Det ordet liksom. Igen? Vad ÄR det? För ärligt är det bara de som verkligen hyser agg mott genusmedvetenhet som använder det ordet. Jag har aldrig förstått det och du ger inga svar alls som förklarar.
Vad håller den procenten av befolkningen med dig i? Att pojkar inte är pojkar om dom har klänning på sig?
Vad har våra män med detta att göra? Skulle det bevisa nåt? Du tror inte våra män födda för x antal år sedan redan är stöpta och formade och klara i sina förväntade mansroller? Min bror brukar däremot ha klänning på sig när han går ut. Känns det också provocerande för dig? Han är också född man och kallar sig än idag man.
Agenda för vad? Könlöshet? Tror du vi konspierar ihop å ba "det där med könlöshet som folk slänger med hipp som happ, det låter spännande. Vi använder våra barn till det!" och så gnider vi våra händer ihop å skrattar sådär som Mr Burns i Simpsons.
My
Seriöst?
Du har verkligen fattat noll.
Jag säger ju inte att det är fel att ha klänning. Jätte bra att din bror har det, han valde det själv antar jag utan era föräldrars inverkan. Han var redo för det när han tog på sig det.
Era barn är inte redo, dom har inte valt detta av fri vilja. Ni hettsar fram detta och använder dom i eran kamp.
My du borde tänka mer på vad du skriver, det du skriver låter mer och mer dumt. Dessutom när du inte förstår.
Min brorson har kommit på helt själv att han vill ha klänning (apropå att pojkar inte skulle kunna göra det) Han har fått den från granntjejen och vill ha den till fest. Han vet att han inte "får" ha klänning och drar iväg sin mamma och berättar att han vill ha den men att han inte vågar för han är orolig att han ska bli retad (detta senast när det var fest hemma hos dem; han tog på sig klänningen och ingen sa något vad jag vet). Mycket troligt att han haft klänning tidigare om han hade fått tillgång till det (fyller snart 6 år). Han älskar också rosa vilket han hittat på helt själv då han är uppväxt med ärvda kläder i blått och grönt. Så fort han får välja något i princip, så blir det rosa. Snart vågar han kanske inte ha kläder med sin favoritfärg längre. Har redan fått höra att han har en tjejkeps men det brydde han sig inte om då, men sånt ät ju oftast svårt att stå emot i längden =(
asså denna diskussion påminner SÅ MKT om en enruting av Nina hemmingsson där en kille skriker något i stil med "jag säger ju att jag inte bryr mig men samhället är inte redo för detta än!!!" Och under står det: (kille som helt enkelt inte är redo än).
Glenn: hur kan du veta vad andras barn väljer av fri vilja? Hur kan du veta vad ditt eget barn väljer av fri vilja. OBS ärlig fråga, tkr det är svårt att avgöra
Lycka till med era val.
Klart ni måste ha en bild som förlöjligar den som inte håller med er.
Har man slut på ord och tankar får man ta till annat.
Jag kan iaf sova lugn ikväll, behöver inte vara orolig för om min son passar in eller inte.
Återkommer om 15 år för att höra hur det gick. Bye
Du har blivit bemött med frågor och sakliga argument. Ingen har trampat dig och ditt föräldraskap på tårna. Du däremot sitter och skriver att folks barn är osäkra individer pga dåligt föräldraskap. Du beter dig illa med andra ord.
Feminism är btw inte så litet längre. I och med interners framfart väljer många att läsa på och reflektera mer över genus då statistik, mot och för argument finns på internet. Du behöver självfallet inte hålla med alla om allt, även feminister har olika åsikter om hur feminism uppnås. Vi är inte längre en liten grupp med enbart en åsikt. Majoriteten har nu faktiskt börjat att i alla fall reflektera och ifrågasätta könsnormer och hur man kan frigöra sig ifrån dem.
Jag undrar om dom här människorna är medvetna om att kvinnor inte fick bära byxor en gång i tiden. Men nu gör vi det, och inte blev det nån katastrof på grund av det. Varför kan då inte killar få ha kjol o klänning? Karlar med kilt kan ju va bland det sexigaste som finns, men är dom alltså omanliga? Eller är en rutig kjol okej o manligt, men en randig är katastrof?
Jag tycker det är intressant det där med fri vilja. Jag har två barn. Den äldre föredrar både leksaker och kläder som ligger i linje med hens biologiska kön. Mitt yngre barn väljer blandat både när det gäller leksaker och kläder. Såklart kan jag aldrig till 100 % garantera att någon av dem gör detta av helt okomplicerad "ren" fri vilja. Men jag kan ju inte heller vara säker att de gör de på grund av att de vill vara mig eller deras pappa eller någon annan till lags. Jag tänker att någonstans får man förhålla sig pragmatiskt till till detta med vilja. Då mina barn efterfrågar något så får jag utgå från att de vill ha det de efterfrågar. Allt annat blir ju väldigt komplicerat och navelskådande. Att hela tiden försöka sortera i "nu vill minstingen detta pga denna anledningen eller denna". Och när det gäller saker som genus t ex så är det ju inte superintressant vad just mina barn väljer utan vilka mönster som skapas av alla barns eller föräldrar val.
Hur "vet" dessa moståndare att du "tvingar" din son att ta på sig rosa eller glitter? Varför förutsätter de att han själv inte har valt det? Det är ju precis vad de själva påstår att de låter sina barn göra. Tror de att du står där på morgonen och skäller på din son tills han tar på sig nåt rosa eller?
Och hur ska barn kunna välja när de aldrig har fått alternativ? Hur ska de veta att man kan välja annat om de alltid blir presenterade av ett val - tjejigt ELLER killigt. Inte båda samtidigt.
Och varför klagar ingen om att din dotter isf kläs "killigt"? Varför handlar det bara om din son? Märks ju bara där vilken kvinnosyn som finns. Tjejer som klär sig manligt är bra, för manligt är bra. Men killar som klär sig tjejigt, beter sig tjejigt och/eller sminkar sig är så lågt man kan komma = en kvinna.... för det är fult att vara tjej. Speciellt om man "egentligen" är en "man". Det om nåt är fan hemskt, inte att öppna en hel värld åt sina barn utan gränser.
Jag har en son på 3 år, jag har försökt efter bästa förmåga stt erbjuda honom hela regnbågen, tjejigt o killiga saker o kläder. Han älskar glittriga tröjor o dinosaurier. Och nagellack. Detta älskade o för några provoktativa lack. Han ör stolt som en tupp med sina olika färger men JÄMT, varenda jävla gång vi går npnstans ska någon människa säga: Nämen åh! Vad har dj där? Är det mamma som målat?
Eller typ Nämen! Han du klämt fingrarna? Nu får manma skaffa en syster till dig.
Kontentan: 1 dag innan föris kommer han o säger: mamma, kan du ta bort mitt nagellack? Det är bara tjeje som har det,
Trodde mitt hjärta gick i tusen bitar. 3 pr och redan känslan av skam. Försökte prata men han ville ha bort det...
Numera målas även pappas naglar för att visa att ALLA kan ha det. Är så ledsen för han inte vågar ha sitt glitter utan bara blir mer typiskt "brötig".
Heja LD!!
I år har killmodet innehållit blommiga skjortor och T-shirtar. På modevisningar finns killar i kjol och klänning. Det kommer att bli mer accepterat med killar i "tjejkläder"!
Att folk inte kan förstå att de vars killar har klänning och rosa troligen styr sina barn MINDRE än medelsvensson.
Blev stolt häromveckan när min 15-årige son utan att tveka provade en munkjacka från tjejavdelningen. Tyvärr kunde han inte ha den eftersom den var så fruktansvärt trång och liten överallt. (Var nog en så´n affär som får de flesta tjejer att känna sig tjocka, för stora och fel...)
Hej,
allt jag såg när jag läste inlägget om dina barns kläder, var att du ger dem alternativ och att du är omtänksam för du vill att de ska trivas i dem rent fysiskt men också att de ska ha roligt. Det borde ju vara kul att få ha två garderober att få välja emellan istället för bara strikt sina egna.
Jag tycker jag har sett flera som har pojkar i långt hår med inte typiskt killiga kläder. (Anna Malmberg med bloggen northern delight till exempel). Och hos Mokkasin finns en liten tjej med mycket stort klädintresse som har tyllkjol ena dagen och kostym med hatt den nästa. Varför blir inte också dessa ifrågasatta kan jag undra? Är det för att de inte uttalat säger sig vara genusmedvetna? En av nätshoparna med fabulösa plagg har inte uppdelat mellan pojke/flicka utan i kategorier som underdelar/överdelar/kjolar/ytterkläder - det kan väl vara en början hoppas jag.
Nåja, det jag ville ha sagt var att jag tyckte de nya kläderna du fotat var riktigt tjusiga och jag tror de flesta barn skulle gilla dem. Tips på märken med barnkläder kan vara Children of the tribe och Bobo Chooses - fina färger och mysig kvalitet. Angående paljetter och glitter så tänker jag att man nog enklast hittar dem på second hand, men förstår att det kanske inte är ett alternativ när du har den allra minsta att styra med nu.
Hur fasen gör man barn könlösa genom att ge dom hela världen och alla möjligheter?
Sitter könet i hurvida du klär dig, vilka färger du dras till/använder eller vilka leksaker du leker med? Hur kan det göra det? Det är ju bara materiella saker och klädesplagg.
Klänning tex, har ju pojkar och män i en massa kulturer. Tex i delar av Afrika består de traditionella kläderna av bland annat klänningar (vet inte vad plagget kallas) och bärs av pojkar och män. Ser precis ut som en klänning.
Vuxna pratar om att deras barn ska vara som alla andra, för annars mobbas dem. Kan förstå att man inte vill att ens barn ska behöva "ta kampen" först, bryta mot några normer i rädsla att barnet ska bli mobbat. Men barn blir mobbade ändå. Jag blev mobbad fast jag följde alla normer hur jag som flicka "bör vara/se ut". Och vem lär ut dessa normer? Kan det vara mamman som jag såg i en skobutik, som bad sin son välja vilka stövlar han ville ha. När han pekade på ett par lilla med fjärilar sa hon "nej dom där är flickstövlar, det där är pojkstövlar" och så pekade hon på några enformiga som gick i grönt och blått. Eller föds barn med dessa normer? Knappast. Det är vuxna som ger barnen dessa. Kan vi inte alla sluta med det? Låta barn vara barn?
Alltså det här gör inte till saken och jag hoppas det inte tas fel, för jag vet att du inte tycker om kommentarer på utseende, men vilket härligt hår Tamlin har!
[…] många andra bra som förklarar lite mer på ett kortfattat sätt är till exempel det här och det här. Sen måste man ju såklart inte köpa klänningar till sin son eller annat som man kanske inte […]
Alle har jo sin smak og handler kanskje til barna sine deretter. Jeg handler aldri typiske guttetrøyer med bilprint og gravemaskiner til gutten min, rett og slett for att det svir i øynene på meg. Så jeg plukker heller det som jeg synes er fint fra begge sortiment med tanke på at datteren også skal arve det meste om 2 år. Det skulle ikke falle meg inn å kjøpe en helt ny garderobe til henne når vi allerede har så mye barneklær.
Så jävla störande med alla dessa personer som säger att barnen minsann ska få bestämma själva. Om ett barn ska kunna bestämma helt själv utan påverkan utifrån måste man låsa in ungen ensam i ett rum utan kontakt med omvärlden. Om ett barn rör sig i samhället, går på dagis, går i skolan, har kompisar, tittar på tv, surfar på nätet etc så kommer barnet bli påverkat och bestämmer därmed inte själv. Alla är påverkade av normer, unga som gamla och det går knappt komma ifrån.
Vi börjar köna våra barn redan när barnmorskan gratulerar oss till pojken eller flickan. Det är stor skillnad på hur vi behandlar våra barn beroende på vilket kön barnet har och i de flesta fall så gör vi det utan att ens vara medvetna om det. Vi kräver och förväntar oss t ex en betydligt högre mognadsnivå, ansvarskänsla, diplomati, konsekvensmedvetenhet och förmåga till konfliktlösning av flickor betydligt tidigare än vad vi kräver och förväntar oss av pojkar. Det sitter mycket djupare och är mer osynligt än klänningar, blått, rosa, prinsessor och grävmaskiner. Detta gör vi oftast utan att vi ens tänker på det eller ens vill bara för att det sitter så djupt rotat i oss att flickor/kvinnor SKA vara mer ansvarskännande och "ordentliga" än pojkar/män och att det förväntas en högre nivå av mognad och moral av oss. Detta följer flickor och kvinnor hela livet och vi blir moralens väktare för hela samhällen. Håller sig flickor och kvinnor på mattan med sina beteenden, hem, familj, barn och sin sexualitet så är samhället moraliskt. Sen kan männen kriga, förstöra och begå brott hur mycket de vill utan att det påverkar ett samhälles moralnivå något nämnvärt. Detta är bara ETT exempel på hur vi könar våra barn och hur det kommer påverka både dem själva resten av livet och hela samhället i generationer.
Herregud, sen hänger folk upp sig på pojkar i klänningar och tror att det "feminiserar" dem och att barnen kommer bli könlösa neutrum bara för att föräldrarna klär dem i tyg som är sytt på ett annat sätt än det som anses vara "normalt" för könet ifråga. Det här med kön går MYCKET djupare än lite jävla kläder. Att barn skulle bli könlösa av lite kläder är ett extremt ytligt resonemang och visar att det djupaste man har är rövhålet.
Orkar inte läsa igenom alla kommentarer, så det kanske är någon annan som redan har uppmärksammat att den största faran är tydligen att pojkar ska bära klänning. Oh no, killar i klänning, civilisationen as we know it kommer att gå under! Ta skydd för fän. Men inte under en klänning. Flickor i tuffa svarta kläder som inte gillar rosa är däremot ett statement om hur sjysta föräldrarna är mot flickan som ger henne en chans att vara fri och modig och långt ifrån så provocerande som en pojke i klänning.
LD du får gärna hjälpa mig att framföra…
WDF: Jag har på väldigt långt avstånd flöjt debaclet på bl a insta och jag skickar dig massor med kärlek och som du säkert vet så tror jag inte på något av det du anklagas för.
Vill bara skicka lite kärlek, pepp och ett STORT JÄVLA TACK för dina skarpa analyser. Det var ett tag sedan jag var inne på din blogg, men nu surfade jag in och slogs av din klokhet. tack för det <3
Håller helt med dig! Det är sjukt svårt att "vara sig själv", särskilt för barn. Rädslan för att stå där ensam, inte få vara med. Jag har aldrig tvingat mitt barn att gilla något, ändå gillar han rosa, lila, glitter, Friends Lego, Shimmer & Shine (barnprogram), Tingeling, My Little Pony och annat som folk anser vara "tjejigt". Han gillar även Avengers, Turtles, blått, Ninjago och annat som anses vara "pojkigt". Gissa när han får bekräftelse från omgivningen? När han leker med det som anses "pojkigt". Det andra ignoreras eller så kommer det pikar till mig om att jag tvingar honom och att jag för ut min politiska agenda via mitt barn. Jag fattar verkligen inte hur stöttandet av ens barns fria val kan anses vara en politisk agenda? Jag växte upp och lekte med ALLT, hade alla färger, fick vara med på allt hemmavid. Inte har det förstört mig och på den tiden var det ingen som tyckte att det var någon "politisk agenda" att mina föräldrar fostrade mig så.
Av min erfarenhet finns det inget stopp på galna kreationer om man ska låta barn bestämma själva. Är helt övertygad om att 100% av alla föräldrar begrensar sina barn för att undvika att varje dag är ett nytt cosplay. Så jag köper inte riktigt: min pojke väljer minsann själv och han vill BARA ha marinblått och grått då! Jag ser lögner och skitsnack!
En fråga till dig, LD!
Hör visserligen inte till sakfrågan, men - Du är feminist liksom de flesta kvinnor (jag trodde alla kvinnor som talar om kvinnor var det. Eller nej vafan, jag förutsatte att alla kvinnor var det öht) Men så läste jag en av dina printscreens i detta med somliga feta kvinnor och det du och hon fått/får utså från ett annat konto (helt oacceptabelt) Men i en kommentar så säger SFK att hon inte är feminist. Du har själv sett denna kommentar. Hur försvaras det? Att en kvinna som förespråkar kvinnors rättigheter och kvinnors normer själv säger sig INTE vara feminist. Extremt motsägelsefull, eller?!
Det är anmärkningsvärt att du inte reagerat på detta som själv publicerat kommentaren. Är det så att bara vederbörande kör rätt kamp (som då förtrycket mot överviktiga) så är det bara att skita i resten? Väldigt konstigt..
Har för mig att du efterlyste tips på fina och färgglada barnkläder för lite sen. Så vill tipsa dig om den här tjejen suuuuuperfina kläder och hon syr även på beställning. Själv har jag bara köpt en mössa därifrån än så länge men det kommer bli mer när jag lyckas välja.
https://m.facebook.com/SatTyg.sweden/
Har själv inte varit supergenusmedveten men har aktivt hejat på min dotter när hon varit modig och tuff och inte lagt så mycket fokus på att hon ska vara söt och snäll. Dessutom har jag alltid klätt henne bekvämt och valt bort det mest stereotypt tjejiga.
Hade henne hemma länge och hon började på fsk när hon var 2,5 år. Efter EN (!) v på fsk så kom hon hem och sade att hon måste börja ha känning för det var vad tjejer skulle ha. Bara pojkar kan ha byxor.
Dessutom har hon flera ggr sagt att det inte är bra att vara tjock!
I rest My case!
45