Asså surrogatmödraskap är ju ett jävla otyg (imo) men när man ser sådana här bilder (eller egentligen är det ett screenshot jag tagit på ett litet videoklipp) på surrogaten tillsammans med den biologiska mamman i förlossningsögonblicket så blir man inte precis torr i ögat.

Jag är för övrigt helt besatt av bebisar och förlossningar. Det var jag mina förra graviditeter också. Jag kollade på förlossningsprogram hela dagarna på TV. Nu följer jag flera instagramkonton med samma tema. BESATT.  Att titta på förlossningar skrämmer inte mig, jag blir snarare trygg och förväntningsfull och längtar.

Förresten, har ni sett Gudrun Schymans förlossning? Jag fick se den när jag väntade Ninja, gick nån profylaxkurs (att man ens orkade?) och där ville de visa hur en lugn förlossning med andning som verktyg kunde gå till. Nästan oförskämd video tycker jag, hur fasiken kan man ens föda så jävla lugnt och sansat? (Googla om ni inte sett den, den ska finnas på nätet) Jag blir provocerad av bara tanken. Själv körde jag tekniken ''hyperventilera och skrik''. Det funkade bäst för mig.