MENY
Oh det var länge sen jag debatterade vegetarianism, kanske för att jag äter djur själv nuförtiden, men Cissi väckte vargen i mig i sitt senaste inlägg där hon argumenterar emot vegansk kost för barn.
Det är bara (host host okunniga) köttätare som tror det är problematiskt att ge veganskt till barn. Det finns inget i kött och animalier som de inte kan få genom vegansk kost. ”Men b12 dåååååå” kanske nån utropar nu (jo jag har hängt mycket på familjeliv och bråkat om detta) Lugn för fan, det finns berikad sojamjölk! Vi lever i ett modernt samhälle nu.
Det problematiska, om man nu ska snacka kost och det gör jag mer än vad ni kan gissa utanför bloggen. torde ju snarare vara den kost som vanliga trötta medelsvenssons ger sina köttätande barn. korv och potatis, fiskpinnar, pasta, mackor och det vanliga helfabrikatet utan nån näring whatsoever dag ut och dag in (ja jag är skyldig till detta också pga lat) För att inte tala om skolmaten. (ryser)
Eller varför inte diskutera det problematiska i att indoktrinera barnen i en köttätarkultur där dödandet av djur är normalt och självklart och aldrig ifrågasätts. Hur mycket val har barn till köttätare egentligen? Varför är köttätande normen som vi ska utgå från och allt annat avvikande och begränsande?
Tänker bara mer… Mångfald. Att totala förbud är lite kontraproduktivt?
Alltså tycker man att det är fel att mörda djur så vill man väl rimligtvis inte att ens barn ska ägna sig åt det? Eller? I själva verket borde det väl vara rimligare isåfall att uppfostra alla barn som vegetarianer, och sedan när de är gamla nog att förstå konsekvenserna låta dem välja om det verkar klokt, och framförallt rätt, att tiotusentals djur ska dö helt i onödan för hamna på deras tallrikar. Eller?
Självklart förbjuder man sånt som (man själv anser) är fel och skadligt, nåt annat vore ju jättekonstigt? De flesta som är veganer/vegetarianer är ju det av ETISKA skäl, tanken på att då servera döda djur till det käraste man har (barnen) är ju absurd. Är det fel att äta djur så är det ju och eftersom att man inte behöver så finns det ingen anledning att skita i sina moraliska principer. Hur många andra skulle göra det? Skulle du? Om det gällde en annan fråga?
Som många av er vet så är mina barn uppväxta på vegetarisk kost. De får det i skolan och det är vad som serverats hemma sen de föddes. Alltså jag äter ju själv djur nu förtiden, för att jag är en dålig människa som bryr mig mer om mina egna egoistiska behov än djurens välbefinnande (låt oss inte hyckla nu) men att det skulle främja mångfalden att döda och tortera levande varelser tycker jag låter bakvänt, för att inte tala om - ganska makabert.
Som förälder undviker man ofta att förklara för sina barn om den hemska sanningen, barnen växer upp med uppfattningen att kött är mat, utan att veta hur köttet hamnar på tallriken. Skulle man berätta hur djurhållningen ser ut och hur slakten går till till ens barn har jag svårt och se att ett barn skulle rycka på axlarna opåverkad. Varför vill man uppfostra sitt barn till att blunda för verkligheten genom att undanhålla sanningen? Det är av den anledningen man ser på köttätandet med sådan stor bekvämlighet. Jag har inte ätit kött på många år och ser ingen skillnad på vad jag anser är mer ätbart vare sig det är kött från en hund, ko eller människa. Kött som kött.
Tyvärr stämmer det dock inte att man kan utvinna B12 ur vegetabiliska produkter på samma sätt som med animaler, men eftersom det vitaminet lagras kan det ta flera år innan man får brist på vitaminet.
Hahaha asså jag hatar verkligen hur jag har en åsikt om någonting och sen kommer du och bah dödar alla åsikter för du har så jävla rätt. Karismatisk, bra på att argumentera och kan skriva.
En del av mig vill bli vegetarian. Vegan vet jag inte om jag skulle klara, men det känns som en bra grej. Men bacon är ju så gott. Och cheese burgare. Och sen kommer alla allergier och "jag tycker inte om" in. Jag lär nog ge mina barn kött, för jag äter kött. Och jag gillar inte tanken att påtvinga någon annan ens åsikter. Men å andra sidan är det ju så man bildar sina egna uppfattningar... Så länge en mamma inte beter sig som extremveganer så ge barnet det de vill (alltså de som tjatar livet ur en om veganism), ingen kan ändå göra något åt det. Jag tycker inte om idén med vegetarisk dag i skolan. Ungdomar på gymnasiet är gamla nog att välja själva. Ingen tvingar en vegetarian att äta kött, varför då tvinga en köttätare att äta vegetariskt?
Jag har inte ätit kött från landlevande djur på fjorton år. Jag äter fisk och skaldjur. Jag har ALDRIG fått förklara mig för en vegan eller vegetarian om hur jag motiverar att jag äter fisk och skaldjur. Jag diskuterar BARA detta när jag blir ifrågasatt av köttätare. Då är det egentligen ätandet av fisk och skaldjur som jag egentligen inte kan motivera på ett vettigt sätt (jag orkar inte bryta mot normen mer än jag gör, det är lämpligt när jag blir bjuden på mat samt äter på kassa restauranger som har svårt med vegetarisk kost. Så typ lathet och det känns egentligen inte så bra)
Jag har varit vegetarian i ca 3-4 år nu. och mina barn och make äter också vegetariskt.
Det började med att maken ville sluta äta kött pga av köttindustrin.
Men då var jag inte riktigt med.
Men sen efter nån månad så efter vi ätit kött, var nog kotletter, så fick jag en enorm avsmak.
Så prövade gå all in vegetarian. Och hela familjen älskade det.
Sen började man ju tycka att det var bättre att vara vegetarian än köttätare, pga av miljöpåverkan. Sen blir vi aldrig matförgiftade eller magsjuka så som man kunde bli när man åt kött.
Självklart får alla familjer göra som dom vill, men jag uppmuntrar gärna folk till att sluta äta kött från djur.
Jag menar kan du äta dina husdjur? Skulle du kunna äta din hund? Din häst? Din papegoja?
Men att äta, kor, grisar, kyckling är okej?
Jag tror faktiskt hela världen skulle bli bättre om man minskade produktionen på kött och köttätande.Och kanske höll kött till 1 dag i veckan istället för vegetariskt 1 dag i veckan.
Och ja mitt skolbarn äter vegetariskt i skolan, och hen är den enda som får helt nylagad mat varje dag.
Jag vet inte varför det är så himla märkligt att vilja föra över ens egna värderingar till sina kids? Är det inte lite halva grejen med att vara förälder? Att man vill att de ska växa upp till bra och tänkande individer. Det handlar ju noll procent om "påprackning" för i såna fall så prackar man ju på ungarna att ha cykelhjälm, att lära sig läsa, att skänka pengar till behövande etc. Förstår inte varför det automatisk anses vara hjärntvätt så fort det är religion eller kost.
Det som diskuteras nu är väl främst omega och att få rätt nivåer med vegansk kost? Jag har kollat lite på forskningen och än så länge tycker jag det är för osäkert att förlita sig helt på vegetabiliska fettoljor för barn. Det jag känner som föder upp lakto-ovo-barn är att de ska få i sig tillräcklig mängd, du behöver oftast äta större mängder av tex proteinkällor vilket är svårt med matvägrande barn tex.
Tycker inte att en ska vifta bort att det kräver kunskap att ge barn vegansk kost med att köttisar kanske ger sina sämre, det gör ju inte att veganbarnen mår bättre? Däremot borde dietister inom vården få betydligt bättre utbildning, de vi har pratat med har inte varit pålästa eller ens fattat vad vi pratat om. De tjatar också fortfarande om b12.
Men hur förklarar du för barnen att du äter kött men att dom inte får göra det? Tror inte att mitt barn hade accepterat det, jag vet inte hur jag skulle ha rättfärdigt det inför mitt barn.
Nu vet jag inte om du baserar den dåliga skolmaten på det du serverades när du själv gick i skolan, eller dina barns mat, men kan berätta för dig att maten i skolan är väl vald för att fylla alla krav tex näring, smak, mättnad och tyvärr även budgetar, samtidigt som den skall vara balanserad, anpassad till ålder, säsongsanpassad, varierad och inspirerande. Har jobbat med detta i ett antal år, älskar mitt jobb och arbetsplats, och utmaningarna mitt yrke bjuder på.
Jag förstår ärligt talat inte hur jag kan vara köttätare. Det är som att det är nånting i hjärnan som inte kopplar känslomässigt. Det spelar ingen roll hur många hemska bilder jag ser, hur mycket jag än jämför med att jag lever med en hund som jag älskar som om han skulle vara mitt eget barn, hur mycket jag än läser osv. Jag har inga problem med att äta kött. Förnuftsmässigt tycker jag det är så fel det kan bli, men känslomässigt, nä. Nada obekväma obehagliga känslor. Bara njutning av hur gott det är och inget dåligt samvet alls. Undrar om det ärså här det är att vara psykopat, fast med människor då? Av alla saker folk avskyr mig för (att jag är en ohälsosam fet lat äcklig snyltande samhälssparasit som uppmuntrar andra till osunt leverne bara genom att existera t ex) så är det detta jag förstår om folk avskyr mig för. Dottern blev vegetarian på eget bevåg i alla fall. Alltid något.
Jag tänker att det finns en medelväg också - känner man sig inte riktigt redo att låta bli kött kan man välja ekologiskt kött och ekologiska mejeriprodukter där man åtminstone vet att djuren har fått leva ett någorlunda gott liv innan de slaktas. Vi kommer ursprungligen från ett bondesamhälle där djur och slakt var en stor del av mathållningen och sättet att leva, och det sitter nog ganska djupt i ryggmärgen hos oss, denna mänskliga "rättighet" att få äta kött, och sådana föreställningar tar lång tid att förändra.
Sedan är det ju inte särskilt miljövänligt att äta kött heller - helst nötköttsproduktionen släpper ju ut enorma mängder växthusgaser och förvärrar den globala uppvärmningen. Därför (om man nu väljer att äta kött) kan det vara bra att äta betydligt mindre av nötkött och mer av tex kyckling, som inte alls har samma miljöpåverkan.
Frågan om vad själva kossan släpper ut för gas är rätt tramsig. Det gör alla högtstående djur, även älg och björn samt du och jag. Frågan är istället hur mycket/långt vi transporterar dem och vad de får äta.
Jättebra inlägg! Håller verkligen med.
Komiskt att du skriver om detta just nu. Jag har varit vegan i över en månad nu. Efter ca 5 år på LCHF utan lyckat resultat (gick ner år 1-2 men gick sen långsamt upp igen pga. svårt att hålla). Den här gången blev jag inte vegan främst för vikten utan för djuren. Faktiskt låtit bli att väga mig var och varannan dag. Vet inte vart jag är på väg men försöker äta så mycket whole foods som möjligt (undviker alltså processat). Så här långt kan jag säga att jag mår bra i själen. När jag började gräva i veganmat insåg jag att det fanns mycket gott att äta också.
Ja! Önskar att mina föräldrar gett mig vegetarisk kost som liten. Jag hade inget val då, fick ju lov att äta kött (är såklart vegetarian nu). Som sagt, mest rimligt att ge alla barn vegkost och så får de välja sedan när de är gamla nog att fatta egna beslut.
Blööööö blir som vegan så trött på "vill bli vegetarian/vegan men vet inte om jag klarar det". Samtidigt så tänkte jag också så en gång i tiden så borde väl ha bättre förståelse... Men hur faaaan kan man äta kött när man vet hur dålig industrin är för djur och miljö? Why? Våra barn kommer hata oss för att vi inte agerade tidigare. Kommande generationen kommer förakta oss för att vi såg klimathotet men "kött är ju så hiiiiiimla gott och jag skulle dö, DÖ I SAY om jag inte fick bacon!" Man bara... Suck
Håller med dig helt! Jag är så förbannat trött på att hela jävla tiden behöva stå till svars om "jag kommer tvinga min stackars försvarslösa barn att äta veganskt:(:(:(!!!11!!!"
Jag har aldrig själv ätit speciellt mycket kött, slutade äta gris och ko när jag var liten, sen kyckling och sist skaldjur när jag kanske var 16. Jag har aldrig haft några förbannade hälsoproblem(?!) utan jag har alltid varit frisk, kunnat ge blod, bra immunförsvar etc.
Det enda logiska för mig är att inte äta slaktade djur, jag vill inte att mina barn ska växa upp och tro att det är okej att döda och skada djur för att de tycker att deras kött smakar gott. Hela systemet är helt absurt egentligen.
http://youtu.be/fQIFZE3ymFE
Väldigt stötande titel på just den här youtubefilmen men ja tycker den här tjejen är grym i alla hennes videos, hon är vegan och kanske anses som en"jobbig jävel" men ger väldigt bra anledningar till att varken konsumera mjölk eller kött, och om de inte är bra för oss vuxna så är det inte heller bra för barnen.
Angående upplevas som "jobbig jävel" (vet inte huruvida hon är det, kollade inte på videon) så tror jag att det stjälper mer än det hjälper veganism genom att ha en aggressiv approach. Det här gäller mer än veganism. Militanta veganer skrämmer. Det är bättre att lägga upp korten på bordet med fakta. Visa verkligheten (vilket jag vet att vissa inte ens klara av att hantera/se på). Det har haft bäst effektiv på mig i varje fall.
När jag diskuterar detta med folk brukar jag hänvisa till denna artikel, http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/03/Vegetarisk-mat-ar-bra--aven-for-sma-barn/, har även visat den för flera av mina kurskamrater (pluggar till förskollärare), så att de kan gå ut i förskolor och ha bra koll på vad som gäller vid vegetarisk/vegansk kost för små barn och att det är hälsosamt och ingen fara om det sköts bra.
Hej!
Har insett efter att ha läst din blogg till & från ett par år.... Du är ju helt fantastisk, har inte riktigt insett det innan?
Vilken insats du gör för oss alla, även om jag inte förstår hur du pallar med allt hat.
Vill bara uttrycka kärlek ❤️ och tacksamhet.
Kram C
Spontant känner jag att jag nog skulle varit lite anti om det serverades enbart vegetarisk mat i skolan. Min son är både underviktig och kinkig med maten, (har alltid varit) och då tycker man inte riktigt att man har råd att utesluta de "lätta" alternativen. Samtidigt är det kanske inte en så stor grej, trots allt äter barn ju ändå de flesta måltider hemma och då kan man försöka se till att maximera näringsintaget då i stället.
Känner i övrigt som WDF här, tycker också förnuftsmässigt att det är fel att äta djur, men känslomässigt är det inga problem alls. Har varit vegetarian några år, men lade ner det, tycker det är svårt nog att få i sig allsidig kost och att lära sig laga god vegetarisk mat känns mest besvärligt.
Jag säger inte att det är samma för er, och jag vet ju inte hur det är att ha ett äldre barn. Jag är bara nyfiken på vad du syftar på när du menar "lätta alternativ"? Har det med konsistens, smak, eller kanske med trygghetskänsla(tänker att främmande saker kan vara jobbigt) att göra?
Fast alltså det här med att "tvinga på barnen sina åsikter". Herre gud, mina föräldrar tvingade på mig att äta kött. Jag ville inte det när jag fattade att det fanns ett alternativ men var tvungen. Jag kommer definitivt uppfostra mina barn till i alla fall vegetarianer (eventuellt veganer) av den enkla anledningen att du kan alltid börja äta kött när du blir vuxen och kan välja, men du kan aldrig ta tillbaks och "undo" år av köttätande på ditt samvete om du senare vill bli vego. Otroligt obehaglig grej att pusha på sina barn.
så jäkla bra skrivet!!!!!
Sett flera som kommenterar i stil med att "rent rationellt förstår jag att det är fel att äta djur, men emotionellt så känner jag inget", och verkar vara ok med att fortsätta på samma bana p.g.a. det. Måste ens beslut om hur en vill leva vara baserade på känslor? Jag äter inte djur just för att jag rationellt diskuterat frågan med mig själv och insett att jag inte kan försvara det rent moraliskt.
Jag har varit vegetarian sen jag var 14 (är 27 idag) och har aldrig haft problem. Jag är frisk och insjuknar aldrig i t.ex vinterkräksjukan eller liknande och kollade nyss upp mina blodvärden samt blodtryck. Helt perfekt alltihop! Alla vitaminer, mineraler osv. Till och med kalciumet var perfekt.
Det finns inte speciellt mycket nyttigt i kött förutom B-12 och protein, men det finns det ju i annat också. Att inte äta kött är jättelätt, för vad äter man till köttet? Ja, jag äter det du har till köttet. Det är inte direkt svårt att få i sig det man behöver. Det finns protein i baljväxter b.la. Det finns protein i nästan allting. B12 är ju lite svårare dock men det finns tillskott som är vegetariska. Jag kan som sagt inte representera flera grupper av människor (vita/kvinnor/vegetarianer) men jag äter inte ens speciellt nyttigt. Men jag slår vad om att jag får i mig jävligt mycket mer grönsaker och frukt än gemene köttätare.
Tror inte alls hälsan har med kött eller veganskt att göra.
Spot on!
Det är extremt tröttsamt att bli skammad när man försöker att leva så etiskt som möjligt! Även innan jag valde bort animalier så såg jag alltid upp till veganer och nu är jag otroligt frågande till varför man helt plötsligt är en nagel i ögat på människor som vägrar gå utanför sin lilla Svensson-box.
Jag äter kött och ger min som kött. Jag tycker dock, apropå wdf, att det är viktigt (i alla fall för mig) att vara medveten om att det är just döda djur man äter och kunna stå för det. Vill helst hålla mina egna köttdjur och hoppas att det är möjligt i framtiden. Om jag helst ville blunda för att det är ett djur vill jag hellre låta bli att äta det.
Lady Dahmer, jag har en fråga. Denna är inte relevant till din post, men jag undrar helt enkelt: Har du en mejladress där man kan skriva till dig privat och undvika att dt man kanske vill säga till dig personligen inte hamnar på en offentlig tavla? På grund av att man kanske vill nämna privata angelägenheter osv. som inte önskas läggas upp offentligt på nätet. Kanske finns denna adress redan utlagd. Jag tycker jag har letat, men kan ha missat! ;)
Det borde väl gå bra att uppfostra sina barn med en medvetenhet om hur sjukt det industriella samhället faktiskt är etc, samtidigt som de fostras in i ett etiskt köttätande som problematiserar dödandet av andra levande varelser? Alla nu levande ursprungsfolk, nästan helt utan undantag, gör ju det senare.
Jag avskyr att säga det, men för övrigt är en vegan kosthållning som regel inte näringsmässigt ekvivalent en ok omnivor kost, främst på grund av den begränsade biotillgängligheten av en del viktiga näringsämnen när de intas i växtform, och på grund av svårigheten att inta tillräckligt med omega-3-fettsyror samt A & D-vitamin. Du måste använda kosttillskott för att långsiktigt upprätthålla en vettig näringsstatus.
B12-brist har redan tagits upp i diskussionen, men sådan är dessvärre inte enkelt avhjälpt med vilket tillskott som helst. Den vanligaste typen av B12-tillskott består av cyanokobalamin, en variant av syntetiskt B12 vilken visat sig medföra en rad problem vad gäller upptag över tid såväl som eventuell toxicitet, så ifall man inte intar B12 via animalier bör i stället andra varianter av den syntetiska vitaminen användas, ex. hydroxokobalamin.
Vad gäller de essentiella fettsyrorna så är de vegetariska källorna ineffektiva. Även om man kan få i sig grundläggande alfa-linolensyra från t.ex. linfrön, så är de oumbärliga omega-3-varianterna EPA och DHA (strukturella komponenter i hjärnan och nervsystemet, essentiellt för fosterutvecklingen, har viktiga inflammationsdämpande effekter et c) betydligt svårare att få i sig, eftersom människokroppen enbart konverterar en bråkdel av t.ex. linfröolja till de här varianterna, som annars finns i ren form i animalisk föda. Följaktligen har veganer visat sig ha ungefär 50% lägre nivåer av dessa essentiella fettsyror (http://ajcn.nutrition.org/content/82/2/327.abstract) och bör alltså vara noggranna med att ta specifika omega-3-tillskott som innehåller EPA och DHA. De kan t.ex. syntetiseras från alger.
Ang. A- och D-vitaminbrist så finns A-vitamin över huvud taget inte i vegetabilisk föda, utan endast en prekursor, som ungefär som alfalinolensyra i stycket ovan som med begränsad effektivitet först måste konverteras till retinol, alltså aktiv A-vitamin. Det här gör helt enkelt att det är besvärligt att uppnå lämpliga nivåer av A-vitamin utan tillskott, du behöver exempelvis äta omkring tre kilo morötter för att matcha intaget från en portion nötlever. Ett motsvarande problem gäller D-vitamin, som dock finns i vegetabilisk föda, men i väldigt små mängder, varför kosttillskott blir nödvändigt.
Sedan har vi ju också hela diskussionen angående sojaprodukternas tjänlighet som människoföda, men det är väl ett annat spår.
Vi äter kött för att det är gott helt enkelt, jag gillar de! Dock köper jag inte kött på affär utan av lokala bönder. Bor på landet så de finns nöt, gris, kyckling lamm att få tag i utan att det blir affärens galna eko-överpriser. Jag ser inte ner på veganer eller tycker det är sämre alternativ, jag tycker inte heller att kött är ett bättre alternativ. Varje människa får välja själv utan att hetsa varandra är min åsikt. (då man bor på landet och har tillgång till allt kött blir det väldigt lätt ett evigt shameande på veg. SUCK. kul då att vår nöt-bonde faktiskt är veg. HAHA där snackar vi in yo face på alla dryga jävlar i trakten som orkar diskutera)
Man kanske har en liten psykopat i sig ändå. Jag känner inte att det är fel att äta kött, varken förnuftsmässigt eller känslomässigt. De djur jag inte äter, äter jag bara inte för att de inte smakar gott. Har aldrig behövt förklara mina val för någon annan heller trots att jag har haft vänner som varit veganer/vegetarianer heller.
Någon frågade varför det är en sån skillnad på djuren vi äter och de vi inte äter, men jag skulle faktiskt inte ha några problem med att äta hund eller andra djur som vi har som sällskapsdjur.
Har själv inga barn än (är 20 år) men har varit vegetarian i 2,5 år nu. Anser såhär: jag kan inte bestämma huruvida mina framtida barn är vegetarianer eller ej. Att helt utesluta kött är mitt eget val. Däremot kan jag bestämma vad som skall serveras hemma. Kommer alltså inte laga mat där kött ingår, aldrig någonsin igen. Men om de skulle vilja äta kött i skolan eller hemma hos någon kompis så är det fine by me.
Läste inte allt, men blev rentav nyfiken på varför man ej dricker mjölk som vegan?
Upplys mig.
Bästa inlägget!!
31