Jag hyser inga personliga agg mot min partners ex. Däremot var hon otroligt hatfull mot mig av någon anledning, trots att vi aldrig ens har träffats och hon var den som gjorde slut.



Hon kunde skicka elaka meddelanden från hans dator (de var vänner i början efter hon gjort slut) där hon låtsades vara min partner och sådant.



Hade jag träffat henne idag så hade jag inte brytt mig. Jag är verkligen inte långsint, men jag hade inte jobbat för att få en kompisrelation med den personen, då det är ett avslutat kapitel för både mig och min partner.

(Åh, barnhen!)



Min sambo jobbade med sitt ena ex ett tag men jag brydde mig inte nämnvärt, jätteroligt att de kommer överens. Jag har aldrig träffat henne så jag har ingen som helst uppfattning om hur hon är men om han tycker om henne så antar jag att hon är rätt okej.

Jag är inte alls svartsjuk längre, jag var det i början av vårt förhållande men nu vet jag vart jag har honom och tror inte att han skulle göra något som riskerar oss. Det känns väldigt bra!

Jag tycker jättemycket om min sambos ex. Hon är en sån härlig människa, glad och social. Har alltid haft askul med henne!

Min sambo har bara ett ex från tonåren och henne har jag aldrig träffat. Däremot är jag nära vän med ett av mina ex, det har dock aldrig stört sambon. Sen blev jag bff med mitt ex nya flickvän. De har brutit upp nu men alla är fortfarande väldigt goda vänner.



Inser nu att det låter lite lovey-dovey och hippie, men exet har också väldigt bra kvinnosmak och jag har ju väldigt bra karlsmak så att vi alla funnit varandra (och har i princip samma intressen) är ju inte så konstigt egentligen.

Blev så glad av bilderna på barnen, de ser så himla härliga ut! Och herregud vad stor Ninja har blivit, hon är knappast någon liten plutt längre.

Tycker det är otroligt jobbigt med ex, föredrar om min partner inte har kontakt med dom

Jag gillar oftast mina partners ex. De är ofta hyfsat lika varandra och mig, så vi brukar komma överens. Jag gillar även mina ex's nya flickvänner. Jag är ingen svartsjuk typ och har aldrig varit, så det kan ju bero på det.

Varken jag eller min kille har några ex, så det är ju rätt skönt. Vi blev varandras första i allt. Skulle nog känt mig väldigt svartsjuk om han haft ett ex som han umgicks med.

Jag var väldigt svartsjuk när vi träffades, det gick med åren över, men så hade var han otrogen... Efter det är jag tillbaka på noll igen känns det som. Jag VILL verkligen inte vara svartsjuk, men shit, hur får man tillbaka tilliten igen..? Hans ex bor inte i närheten så jag är inte så oroad över dem egentligen, men gillar definitivt inte när de träffas.

Har någon enstaka gång haft ex-problem men över lag är jag väldigt chill gällande detta. Det finns ju en anledning till varför det tog slut och han har ju valt mig.

Nu är jag ju singel NU men jag är nog ganska icke-svartsjuk av mig.

Ni ser ju ut att ha haft det jättemysigt :)



Det är något fel på min sambo. Vi har varit ihop i fem år och han vägrar ens erkänna att han haft andra flickvänner (han fyller 33år om ett par dagar). Detta trots att varken han eller jag är det minsta svartsjuka.

Själv är jag kompis med alla mina ex utan en ^^

Vi är vänner på mitt ex sida. Hans alla ex.tjejer är alla vänner med varandra typ. Min mans sida ... jag är väl snarare hans första riktiga "tjej" men jag är vän med de han varit intresserad av. Jag har inga bekymmer med dem. Det som var, det har varit liksom.

Har två av hans ex att tacka för att vi träffades. Ena flyttade han till Manchester med, andra drog med mig på "den där resan"... Det tredje exet har jag aldrig träffat, hon tog kontakt med honom via Facebook, men försvann snart igen vid första referensen till "vi"...



Mitt eget ex... Ja, du vet ju historien... ;)

Jag vill tacka för din fantastiska blogg! Jag lär mig alltid en massa om feminism, könsroller och normer. Du får mig att tänka till en extra gång och även tänka på hur jag bemöter tjejer och killar. Suverän blogg!

Jag vill tacka för din fantastiska blogg! Jag lär mig alltid en massa om feminism, könsroller och normer. Du får mig att tänka till en extra gång och även tänka på hur jag bemöter tjejer och killar. Suverän blogg!

Jag känner bara ett av min frus ex och hon är trevlig. Det var dock lite småjobbigt när vi var hemma hos henne en gång precis i början när jag och min fru (som då förstås inte var min fru) var ihop, för hon hittade ju precis överallt i exets lägenhet - visste var glas och bestick och allting fanns, hade tapetserat väggarna osv. Blev så tydligt att detta var en person som min fru kände så mycket bättre än mig.



...kan även berätta att vår allra första nyår (efter ca två månader som par) firades tillsammans just med hennes ex och en av mina kompisar, som då precis hade blivit ihop. Häpp, cirkeln sluten.

Nu är ju jag singel at the moment men om jag jämför med tidigare erfarenheter så tycker jag väl att det beror på vad det är för typ av människa (exet) är... är nog rätt neutralt inställd till ex tills jag fått hum om människan.

Jag hade inga problem med min killes ex till en början då han är från USA men bodde i Sverige ett år. Däremot kändes det värre och värre när han skulle flytta hem. Då tänkte jag mest att de gjorde egentligen inte slut utan det slutade bara för att han flyttade (så de ville egentligen vara tillsammans) och när han flyttar tillbaka så kommer han återupptäcka deras kärlek eller någon annan amerikansk tjej som inte alls är som jag (en svenska)! Som tur är blev det inte så och vi har ett grymt respektfullt och pålitligt långdistansförhållande.

Nu har min sambo bara ett ex, typ. Och jag har aldrig haft något emot henne. När vi blev tillsammans var dom kompisar fortfarande. Han ringde henne för lite "tjejsnack" osv. :) Jag är inte svartsjuk längre & det är så skönt. Men man behöver ju inte vara det om man litar på nån! :)

Min mans ex bor kvar i hans hemstad rätt många mil ifrån där vi bor och jag har aldrig träffat henne, så jag har inga som helst tanker, åsikter eller känslor om henne. Mitt eget ex bor numera också många mil bort och det är väl ungefär samma förhållande där för min man.

Jag hade inte haft nått emot henne om det inte varit för att hon betedde sig skitskumt när jag blev ihop med min kille fast hon hade gjort slut med honom ett år innan vi träffades. Jag gillar inte att bli kallad "det dumma lilla livet" och få gemensamma "vänner" som bjuder mig på fika endast för att dra ur mig information efter mig. Men det har lugnat ner sig nu efter några år.

Jag tänker såhär: Det finns en anledning till att det heter ex, att personen är ett ex. Jag har ett ex som jag är väldigt nära vän med till exempel. Han känner mig bättre än (nästan) någon annan. Han vet precis vilka knappar han ska trycka på för att få mig rosenrasande och det gör han väldigt gärna. Han vet också vad han ska säga för att få mig glad. Skulle jag bli tillsammans med honom igen? Nej, jag skulle inte ens ta i honom med tång om han var naken framför mig. Hans nya flickvän var väl lite skeptisk från början men när hon såg hur vi är mot varandra sa hon bara "Jag fattar att ni funkar ihop, ni är som syskon" och sen har allt varit kolugnt.



Svartsjuk är jag inte heller. Finns ingen anledning att se vare sig sin egen partner eller andra människor som någon som inte kan styra sina lustar. Är han med mig så är han med mig. Fuckar han upp det tar vi det då.

Vad kul att se en bild där du ler, ser ut att slappna av och bara ha kul! Oförställd.

Jag är tyvärr för svartsjuk för att min kille ska få umgås med sina "ex"... Men det kanske beror på att han var otrogen mot mig? Annars brukar jag faktiskt inte vara så svartsjuk. :)

Jag tål inte min mans närmaste ex, inte för att hon är hans ex utan för den människan hon är, hans andra ex är jag kompis med så det är ju inte svartsjuka inblandat alls.



Jag är kompis med flera av mina gamla ex och har de flesta av dem på FB t ex... jag bor ju inte direkt där de bor, längre.



Jag litar totalt på min man och han på mig...

Jag har nog inget personligt agg mot min mans ex, däremot har han absolut ingen kontakt med henne då hon betedde sig extremt illa mot slutet av förhållandet. Då hon antagligen inte mådde särskilt bra gjorde hon saker som har skadat honom djupt och som har tagit honom lång tid att komma över. Därav tycker jag, utan att ha träffat henne, inte att hon är en person jag vill lära känna. Sen hänger jag inte upp mig på att "Hata", jag och min man är ju gifta och hennes roll är sen länge överspelad.

Jag tror däremot att det är viktigt att veta om vem den tidigare är, vad hen gjorde och vilken person hen är. Mitt tidigare förhållande var med en kille som var extremt svartsjuk och som inte ville ens nämna tidigare förhållanden, vilket gjorde att de små svagheter man kanske bär med sig inte syns för vad de egentligen är, gamla ärr (Jag exempelvis har väldigt svårt för när mina samtal blir borttryckta, även om min nuvarande man kanske gör det för att han sitter i ett möte, då mitt ex hade som strategi att dra hemifrån och skita i att svara i telefon i 3-4 dagar när han blev sur).

Jag och min man har däremot alltid varit öppna med hur våra förra förhållanden var, vad som hände osv. vilket gör att jag känner att vi kan bearbeta de där ärren på mycket bättre sätt. Därför behöver jag inte heller hysa agg mot hans ex, det hon gjorde var hemskt, men han har kommit över det nu och alla har gått vidare med sina liv.

Jag har inga problem med ex i allmänhet men min killes senaste tjej skulle jag slå på käften om jag såg henne för att hon sedan jag och min pojkvän blev tillsammans inte riktigt har kunnat bete sig. Jag föraktar människan något så fruktansvärt och har förbjudit dem att ha kontakt med varandra. Tycker egentligen att det är skit, att förbud och ultimatum inte hör hemma i sunda vuxna relationer men här kände jag mig så illa tvungen.

Har bara träffat ett av min partners ex's (eller var det nu heter i plural) och hon var inte otrevlig eller nått så hyser inget agg emot henne. De andra har jag inte träffat och har därför ingen åsikt om dem alls. Skulle jag hysa agg emot något ex till en partner så skulle det inte vara för att denne var min partners ex utan det skulle ha med något annat att göra.

Precis som det är med mina ex, vissa är jag fortfarande kompis med p.g.a funkar finfint och de är fina människor/vänner osv och vissa har jag helt brutit kontakten med p.g.a de är fullkomliga idioter som jag ej vill umgås med. :)