MENY
Blondinbella svarade på hen-kritiken hon fick, fast trasslade bara in sig mer i trista stereotyper. För någon som är så himla smart, hur kan hon vara så förbannat blind? Hon har ju strukturerna mitt framför näsan, kanske tydligare än många av oss andra, men klarar ändå inte av att dra paralleller till hur vi fostrar och bemöter barn och hur män och kvinnor senare mår och presterar som i sin tur påverkar hur jämställda vi är.
Genusdebatten är nåt som jag aldrig tröttnar på. Jag tröttnar dock på okunskapen och fördomarna och människors envishet att fortsätta detta eviga könande fast det är 2013 och man vid det här laget borde förstå att alla ska få samma möjligheter.
"Män är män och kvinnor är kvinnor!" ropas det med en panikslagen desperation. Stereotyperna är livrädda för förändring för förändringar innebär att de måste omvärdera sin egen verklighet och vad betyder det egentligen? Vem är jag om jag inte är kvinna? Vem är jag om jag inte är kvinnlig? Vem är jag i förhållande till det motsatta könet? För motsatser är vad vi lärt oss att tänka ur. Motsatt kön. En annan art. En annan människosort som är så tvärtemot mig och måste vara det för hur ska annars barn bli gjorda?
Varför är det så viktigt att upprätthålla den här föreställningen om två sorters människor, olika inte bara till det ytliga kroppsliga utan även så fundamentalt skilda från varandra mentalt, intellektuellt och biologiskt?
"Bara för att jag har bröst och snippa så ska jag inte få lägre lön!" menar andra som kanske ändå har en jämställdhetsönskan, men problemet är inte hur vi ser ut utan hur vi bemöts. Att män och kvinnor inte är jämställda är ett direkt resultat av detta könande. (könsrollsuppfostran). Flickor och pojkar fostras olika, de uppmuntras olika och bemöts olika. Då är det inte konstigt att vi senare får olika förutsättningar.
När Isabella avfärdar genus och könsrollsfrågorna som ett ''hitte-på'' så blir jag riktigt trött. Jag vet liksom inte riktigt hur jag ska bemöta det. Jag vill skriva ett öppet brev men befarar att hon bara kommer avfärda det jag säger med det vanliga liberala tramset om ''personligt ansvar'' och ''egna val'' för jag kan inte se hur hon kan resonera på nåt annat sätt. Hon är ju medveten om att kvinnor är underordnade och hon har ju egna erfarenheter kring självhat och kvinnoförakt i ryggen. För fan, öppna ögonen!
Jag är egentligen inte förvånad för jag vet var hon kommer ifrån. Stureplan är ett patriarkalt rövhål där männen står för pengarna, champagnen och drinkarna och där kvinnor avfärdas som drinkluder, kuttersmycken och nöje. Om man som Isabella tjänar väldigt mycket pengar så är det kanske lätt att man inte ser de här strukturerna eftersom att de inte riktigt stämmer in på en själv, just då, just där. Men om man öppnar ögonen och börjar betrakta sin omvärld så blir man ganska snabbt varse om hur skevt allt är.
63