MENY
Kalas i två dagar! (Tredje sparar vi tills sen). Vi har ju alltid mamma, pappa, syskon-kalas på själva födelsedagen. Det var i fredags och då ville N som fyller hela tio (!!!) år ha smörgåstårta och pannkakstårta så då blev det så. Och så paketen.
Tyckte jag köpt för lite tills vi la upp allt på bordet. Då sa jag till Oskar att så här kan vi inte hålla på. Jag fick EN födelsedagspresent när jag var liten. Det är väl nån slags kompensation jag sysslar med.
Det roliga med våra barn är att de blir nöjda och glada, alltså JÄTTEGLADA, för alla presenter de får. Då är det kul att köpa. Hade bland annat köpt lite småpyssel på Monki i vackra glittriga färger. Typ ett rosaglittrigt mobilskal, en pytteliten necessär i halogenrosaturkost, en nyckelring i rosa skinnimitation med guld som såg ut som en häst. N ba "det känns som en dröm!". Så glad för allt man ger.
Sen igår lördag hade vi det traditionsenliga familjekalaset då farmor och farfar och alla kusiner och faster och farbröder kommer. Då äter vi vanlig tårta och bullar och så får födelsedagsbarnet paket från familjen. Hon fick bland annat en matlagningskurs (en dags) och en övernattning hos farmor.
T hanterade detta dåligt. Han har aldrig nånsin varit avundsjuk eller missunsam när N får nåt (och vice versa såklart). Detta har jag ju klappar mig på axeln för pga jobbat hårt med denna bit. Så gårdagen blev en överraskning. Han blev jätteledsen och arg. För han ville ju också. Deklarerade högt att han ALDRIG fick presenter han ville ha.
Men sen har vi ju också curlat våra barn som fan. De är inte vana vid besvikelser. Vi har liksom täckt upp. Som när T ville skriva brev till Felix Sandman och jag tänkte i panik på när jag skrev brev till Michael Jackson som liten och inte fick nåt svar alls och på hur ledsen och besviken T kanske skulle bli om han skrev och ej fick svar så ja jag utnyttjade min plattform och efterlyste ett sätt att komma i kontakt med Felix varpå hans styvmamma svarade och ja på den vägen var det och så fick T ett personligt videosvar från Felix som vi tittar på ofta och så slapp han bli besviken och mammahjärtat kunde lugna sig. Ja ni hör ju. Så ser mitt föräldraskap ut. Ja jag vet att det är kasst. Men jag står inte ut med tanken på ledsna barn.
Jaja iallafall så har vi kalasdag tre kvar. Då brukar vi ha vanligt barnkalas. Barnet som fyller år får bjuda vännerna. I år vill jag ha nåt mysigare och lugnare med bara bästisarna kanske? Hur har ni gjort med era tioåringar? Vad har ni för kul förslag?
29