Törnrosa var ett sexigt barn, sexigt barn, sexigt barn
Det här att barn skulle vara så oskyldiga och inte förstå saker är ju en sanning med modifikation. Visst är det så med många barn, mina barn är väldigt barnsliga på så sätt (eller så är det jag som är mamma-blind) och N vill ju inte ha magtröja för att ara sexig eller för att nån ska tycka hon är snygg eller annat. Hon tycker det är fint bara. Jag är övertygad om att det är så och det känns tryggt och bra.
 
Sjävklart sätter jag inga andra tankar i huvudet på henne heller, skulle aldrig falla mig in. Hon ska få vara barn så länge som går. Inte heller lära henne att hon ska anpassa sin klädsel. Ja eller inte mer än hel och ren på begravning och bröllop osv. Ni vet. Sunda normala klädkoder. Inget slampskammande eller annat antifeministiskt trams. "Slampa" är för övrigt min favoritlook. (för vuxna) 
 
Men det där att alla barn är oskyldiga och inte fattar är ju inte helt sant. Dels så tänker jag att om jag tillät N att klä sig exakt som hon vill (alltså lägger mig sällan i hur hon ska se ut, hon bestämmer ju utifrån det som finns i garderoben) oavsett om det var supertjejigt eller mer vuxet och sexigt så skulle den respons hon fick påverka henne. Inte bara de val hon gör utan självbilden.
 
Ni kanske minns när jag skrev om skillnaden i bemötande hon fått hos tandläkaren när hon för ovanligheten haft prinsessklänning på sig och hur detta påverkat hur hon betedde sig? Det var verkligen en bekräftelse på att jag tänkt rätt angående genus. Jag blev bara mer säker i mitt tänk. 
 
Men sen har vi ju många barn som faktiskt fattar också. Som fattat tidigt vad som förväntas av dem som tjejer. Som ser på de vuxna förebilder de har och tar efter. Som tidigt lär sig att knullbarhet är viktigt. Även om de inte riktigt fattar vad det innebär.
 
Jag var ett sånt barn och mina vänner var det. Vi såg kvinnorna på TV vara sexiga och utmanande och flirtiga, vi såg våra mammor och deras vänninor klä upp sig, sminka sig, raka sig, klä sig sexigt, ha höga klackar. Killarna i klassen visste ju också. Redan när vi var nio, tio år så pratades det om att knulla och om pattar. Alla hade sett porr och alla fick se på vuxenTV. 
 
Och så de vuxna som stod bredvid och ba tyckte att det var så oskyldigt och ja ni vet ju hur barnen är, de är ju nyfikna osv. 
 
Jag minns när jag gick i sexan, jag hade flyttat från stockholm till Jättendal i hälsingland, en byhåla där barnen i min ålder fortfarande hade mössa och täckbyxor och sa pojkar istället för killar och de var så många år yngre än mig fast de var i samma ålder.
 
Jag minns med skamsköljningar hur jag klädde mig, korta kjolar (jag hade vänner som gick i sjuan och åttan och de klädde sig så) och urringade tröjor och klackar på skorna (och en ganska stor byst på det) och killarna i mellanstadiet blev förälskade (eller "nyfikna") och jag fick äntligen känna hur det kändes att vara populär och omtyckt (även om det var jävligt ytligt) och den bekräftelsen var som en drog. Och jag visste ju att det var sexigt och sexig ville jag vara.
 
Jag ville det. 
 
Och sen blev jag ju också sexuellt aktiv och hade samlagsdebut redan som trettonåring.
 
Vuxna män som tyckte att jag såg "äldre ut", kanske för att jag sminkade mig och klädde mig vuxet och män spelar gärna dumma, låtsas inte se och fatta, de attraheras av det där oskyldiga barnsliga i den vuxna sexiga förpackningen. Hade det inte varit så så hade kvinnor inte infantiliserats. 
 
Och med allt detta i mitt facit, vetskap och erfarenhet, så känns det så viktigt att bespara min dotter samma utgångsläge. Jag hade inga gränser och regler. Det kommer min dotter ha. Jag tror saker hänger ihop och jag tror ingenting bara är oskyldigt i ett patriarkat. 

Linnéa

Åh så bra! Ingen formulerar det som du. Jag försökte sätta ord på det i en diskussion med en kompis i somras, om vad som skavde med sexiga kläder till barn. Kunde inte nå fram. Det kan du!
(Ser f.ö SÅ mycket fram emot att handla av dig på marknaden i Uppsala nästa helg!)

Ann

Of tropic men har tänkt på en sak. Jag hör ofta män som säger "jag stöttar min tjej i båda besluten, vare sig hon vill operera sig eller inte". Alltså jag tänker såhär, skulle de vara män som fick hängpung efter dom fått barn så skulle jag verkligen peppa min man att inte operera. Hålla om och peppa att inte fokusera på de, duger som hen är, inte ta risken som en operation innebär och att vi tillsamman åker på en härlig semester istället hela familjen med pengarna. När män säger "stöttar i båda besluten" känns så konstigt. Kan man intr markera tydligt att man inte tycker de är värt.. Är man dålig partner då?

Anonym

Of tropic men har tänkt på en sak. Jag hör ofta män som säger "jag stöttar min tjej i båda besluten, vare sig hon vill operera sig eller inte". Alltså jag tänker såhär, skulle de vara män som fick hängpung efter dom fått barn så skulle jag verkligen peppa min man att inte operera. Hålla om och peppa att inte fokusera på de, duger som hen är, inte ta risken som en operation innebär och att vi tillsamman åker på en härlig semester istället hela familjen med pengarna. När män säger "stöttar i båda besluten" känns så konstigt. Kan man intr markera tydligt att man inte tycker de är värt.. Är man dålig partner då?

L

Nej, den där sista meningen etsade sig kvar. Ingenting är en oskyldig slump i ett patriarkat. Jag hamnade i en bisarr situation där en 45 år äldre man stötte/gjorde närmanden/tyckte att vi skulle ha en affär när jag bodde hemma hos dem utomlands för att studera (var alltså 17 och alltid ”korrekt” klädd fö). Nu uppfattade inte jag den situationen som ett övergrepp utan flyttade därifrån bara med motiveringen att deras villa låg för långt från skolan. Hade tack och lov lätt att anpassa mig till landet och kulturen och kom snabbt in i andra positiva sammanhang lämpliga för en 17-åring.

Minns att jag då tyckte att vi var två jämbördiga vuxna (😂), vilket i efterhand såklart har omvärderats till genuint äckel inför hans person. Känner i efterhand att det var solklar pedofili även om det formellt är helt lagligt. Den där typen av utsatthet kan finnas i alla miljöer, gick i de bästa skolorna och hade toppbetyg, allt var väldigt ”på-pappret-fint” och är fortfarande. Han var bankdirektör faktiskt. Sånt tyckte han var spännande att syssla med på fritiden. Fanns inga spärrar där; man var ett litet byte och det märktes att han gjort det förr.

Fortfarande så gör den erfarenheten att jag någonstans ändå vet vad vissa män är kapabla till. Han såg det antagligen som ett perfekt ”tillfälle” att jag var i ett främmande land och så pass ung, typiskt predatorbeteende. Hade typ ingen relation till föräldrarna och ja, väldigt utlämnad till mig själv liksom. Toppenval av individ. Helt sjukt när jag tänker tillbaka på det. Och hur det var ”trevliga miljöer” med klassisk långsam grooming där han försökte manipulera mina känslor till att det här var något jag också ville och att det här var ”romantiken”. Det misslyckades kapitalt, men ändå. Vissa män. Livsfarliga.

Klädsel har absolut ingenting med det att göra, är det 17-åriga sättet de går igång på som du säger. Även om jag håller med om att utseendet såklart kan försätta en i en viss typ av situation så är det en utsatthet i sig att bara vara sådär ”valpig” som man är i den åldern. Nunneklädsel eller ej. Är dysfunktionella män det ska vara fokus på egentligen, de tycker perverst nog att det är ännu mer eggande att man är ”oskuldsfull”. Var hamnar vi då? Klä dig som en ”slampa” och råka illa ut, klä dig rekorderligt och råka illa ut. Same same, är ett nollsummespel egentligen.

Sandra

Hej Natasja!
Jag läser ditt inlägg flera gånger men förstår inte riktigt. Menar du att du låter N klä sig som hon vill och att hon när tiden är inne, får uppleva resonsen av omgivningen o utifrån den skapa sig en uppfattning av förväntan? Eller...jag förstår inte. Får hon gå i magtröja o känna sig fin än så länge för att hon är barnslig o inte har förstått att hon av män kan uppfattas som sexig eller får hon inte? Jag hänger i te riktigt med utifrån din text. Kan du förtydliga för en trög människa som mig? Behöver förstå dina ställningstagande mer utifrån hur du agerar i verkligheten o utifrån din egen erfarenhet.
Tack för en kanonbra blogg!

Svar: Hon får inte ha magtröja. Inget är oskyldigt i patriarkatet.
ladydahmers.blogg.se

Ida

Jag ska starta drev mot dig nu när du skrev sexigt barn

Män suger

Ida
Vill inte lägga ord i Lds mun, men nu gör jag det ändå. Ld tycker självklart inte att ett litet barn är sexigt. Hon tittar ju inte på ett litet barn och tänker "sexig magtröja den där sjuåringen har". Det är männen som gör! Det är patriarkatet som gör det! Det måste du fatta, Ld skriver om hur barn kan ses som genom en mans blickar. Det är jävligt många män som tycker att små flickor är sexiga. Det är kläderna och flickors och kvinnornas kroppar som är sexualiserade av patriarkatet, inte Ld som tycker att en liten rosa magtröja på en sjuåring verkar sexigt.
Starta inte drev mot Ld. En jävla dålig idé faktiskt. Nu är det så att Ld är en jävligt smart person som har skitmånga människor bakom henne så det spelar ingen roll.
Älskar dig Natascja hoppas min kommentar inte var för luddig

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress
Powered by Jasper Roberts - Blog